Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare, 1657, innehades pappersbruket av en »pappersmakerska».
Arrendet var då höjt till 100 rdr. Enligt vad pastor loci Petrus
Brunius berättar i ett brev till grevinnans hovmästare Alexander
de Cloux hade pappersmakerskan liksom mjölnaren svårt att
komma ut med betalningen. Medan mjölnaren »förbannade
sig kunna giva mer är 350 rdr om året», var pappersmakerskan
visserligen ganska foglig, men redan vid årsskiftet har hon
fått en efterträdare, kyrkoherden i Västerhaninge Carolus
Laurentii, som påtagit sig att ge 100 rdr specie. Detta arrende
kunde också senare bibehållas. Hur länge kyrkoherden
fortsatte sin industriella verksamhet, känna vi ej. År 1662 hette
pappersmakaren Mäster Johan, för mig känd endast därigenom,
att han och hans hustru då i en formlig »revers» lova att ej ge
anledning till vidare klagomål, samt genom uppgifter om hans
byggnader vid bruket i ett syneinstrument av år 1673. Enligt
detta bestod anläggningen av den av Mäster Arent uppförda
papperskvarnen med dess maskineri, två gamla torkhus uppe
på backen, ett myller av gamla och nyare bonings- och
ekonomihus (7 stycken), brygga och en med plank avskild trädgård.
Även en sågkvarn påträffas nu i Uddbyströmmen. År 1672 var
den så förfallen, att en ny måste byggas på dess plats; den bör
alltså då ha stått i åtskilliga år. Åtminstone från 1650-talets
mitt fanns vidare vid Tyresö ett tegelslageri, vars tillverkning
i regel synes ha hållit sig kring 50 000 tegel men i varje fall
ett år uppdrevs till över 70 000. Dess läge erfara vi 1672.
Då uppbyggdes »ånyo» tegelladan vid Finnborg, ett torp
vid Kalvfjärden snett emot slottet. Även brännvinsbränning
bedrevs vid egendomen. Utgifter för inköp och inmurning av
pannor och en hel del andra anläggningskostnader för
bränneriet redovisas 1661—62. Senast 1662 var tillverkningen
och försäljningen i gång. Samtidigt noteras halm till
»svinläge i brännhuset». Man försummade alltså ej att tillgodogöra
sig mäsken. En god avnämare hade man förmodligen i Tyresö
krog, som var utarrenderad för 80 dlr kmt. Bland dess kunder
märkes personalen vid det vantmakeri, vars öden här nedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
