Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL ERIK STENEBERG
ras 1726 i Nordiska museets porträtt av en danskfödd fru M. S.
Hästsko.
Sambandet med Krafft och Meytens är påvisbart i en rad
damporträtt av deras lärjungar Desmarées, Starbus o. a. Bland
dessa 1700-talsdamer överraskas man att finna en, som är iförd
stor kvarnstenskrage och betecknad som »Christina Nilsdotter
Gyllenstieerna». Har en namne till Sten Stures maka här
förevigats i en kostymering, som inspirerats av förut behandlade
1500-talsporträtt? Accessoarerna ge intryck av
karnevalsdekoration — inte minst h ängsmycket ser ut att vara en imitation,
en prydnad för stunden — och frågan kan ha sitt intresse.
Två pendangpar i »knäduk», som den samtida termen lyder,
ge instruktiva exempel på representationsporträttets
utveckling efter Krafft, men visa även den ehrenstrahlska traditionens
ganska märkliga seghet. Denna redan av Nisser framhållna
konservativa prägel i statporträttet kan nog delvis förklaras
som miljö- och beställarpåverkan. Föreliggande bilder visa
riksråden Nils Gyllenstierna av Lundholm och Nils
Gyllen-stierna av Fågelvik samt deras riksrådinnor; två av dukarna äro
signerade av G. E. Schröder och den föga kände David Schwenck.
För det koloristiska anslaget spelar här främst den röda
riksrådsmanteln sin roll. Dessutom ligger i format och
komposition med sittande figurer och rik drapering en så tydlig
anslutning till Ehrenstrahl, att man samtidigt med påpekandet av
skoltraditionen skulle vilja antaga en medveten stilistisk
anslutning till äldre porträtt hos beställaren. Den rena skoltradition,
som spåras i dukarna, är till större delen av yngre datum. Den
kan här bäst studeras i David Schwencks pendangbild av Anna
Kristina Gyllenstierna, ett posthumt porträtt, vars huvud f.ö.
är målat efter David Richters vackra bild från 1699 på
Björksund. Hos Schwenck har det Krafftska målningssättet med dess
markerade ljusåsar utvecklats till en spetsighet, som meddelar
sig åt hela kompositionen. Av Ehrenstrahls runda
formbehandling märker man här absolut intet. I de båda
Schröderpor-trätten från 1730 är däremot likheten med denna fullt tydlig.
I148
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
