Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fäbodar i en jämtlandssocken
vattnet upptecknade författaren år 1924 den muntliga
traditionen om Gussvattnets första bebyggande. Härvid framkom
en detalj, som i detta sammanhang är av intresse. Ett ungt par,
Sjul och Anna, hemmahörande i Strand, Ströms socken, tog
på våren år 1778 sina få kreatur och oundgängligaste
förnödenheter och begav sig av upp åt fjälltrakterna för att söka
sig en lämplig plats^att bebygga. De höllo sig hela tiden
efter höglandet, så att de på vänster hand hade utsikt över den
dalgång med långsträckta sjöar, som numera kallas Ströms
vattudal. Först då de kommo på västsluttningen av Fiskåfjället
och fingo se sjön Gussvattnet med omnejd, erforo de den rätta
lusten att gå ned och taga landet i besittning. Just på den där
vindskyddade platsen nere vid den rätt stora, nästan cirkelrunda
sjön skulle de bygga sitt hem. Detta skedde sent på kvällen
några få dagar efter midsommar. Som vädret var varmt och
vackert, beslöto de övernatta där uppe vid fjällbandet. Sedan
de bundit djuren vid träd, mjölkat korna och njutit sin enkla
kvällsvard, gingo de tillsammans ut på spaning efter en lämplig
plats för fäbodar eller säter, som det heter här på trakten. De
funno också snart en sådan, som de fort nog bebyggde, och den
sätern användes än i dag, fast husen äro förstås andra.
I Vetenskapsakademiens handlingar för år 1763 finnes en
avhandling om gränsmätningarna 1758—1760, varigenom
riksgrän-sen mellan Sverige och Norge slutgiltigt reglerades i denna trakt.
Författare är Nils Maurelius, den samme som vid nämnda
förrättning haft uppdraget att bevaka de svenska intressena.
I redogörelsen för huru nybyggena hamnade än på östra och
än på västra sidan om gränsen, säger Maurelius bl. a.: »–-
men en Frostvikens säter blef på norska sidan». De första
nybyggena i denna trakt anlades, enligt jordeböckerna, 1750 och
1752 och voro följaktligen vid gränsregleringens avslutande
respektive 8 å 10 år gamla. Inom denna tidrymd hade
nybyggarna hunnit lägga sig till med åtminstone en säter — den som
kom på norska sidan om gränsen.
Byn Jormvattnet daterar sig som nybygge från år 1765.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
