Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄBODAR I EN JÄMTLANDSSOCK E N
synpunkt ofrånkomligt, att alla i byn flyttade på en och samma
gång både till och från fäbodarna.
Redan vid en helt flyktig blick på förhållandena i Frostviken
finner man, att ingen av de båda anförda orsakerna här kan
ha varit den drivande. Betesförhållandena äro här över allt
ypperliga. Egentligt moränland finnes ingenstädes. Överallt,
där människorna slagit sig ned, är det antingen björklider eller
gles granskog med inblandade lövträd och frodig
markvegetation. De flesta sätrar ligga också på mindre än en halv mils
avstånd från gårdarna. Under den allra första nybyggartiden,
då åboarna sutto långt från varandra och därtill hade blott
obetydliga kreatursuppsättningar, fanns det icke alls någon
anledning att för betestillgångens skull lägga sig till med fäbodar,
vilket de dock gjorde, efter vad förut påvisats. För övrigt lades
sätern mången gång så nära gården, att det verkar fullkomligt
meningslöst. Aron Fredriksson i Södra Blåsjön (född 1800)
hade två sätrar. Till »Sörsätern» var det ungefär % mil och till
»Nolsätern» knappast mera än % km, men man lär ändock i
den senare ha haft både stuga, mjölkbod och fähus och flyttat
dit och dädan på bestämda tider. Den sätern blev dock fort
nog överlämnad till en av sönerna, som där byggde sig en
verklig gård. Likadant var det med den s. k. »Östersätern» i
Jorm-liden. Den ligger numera som gård mitt inne i byn. Mycket
troligt är att man anlagt dessa sätrar förnämligast för att
försäkra sig om ett bra gårdsställe åt något av barnen och
förhindra, att en ny åbo sloge sig ned alltför nära inpå ens knutar.
Att enstaka, milslångt från grannar liggande gårdar, omgivna
av rent paradisiska betesmarker, såsom t. ex. Lej pikvattnet,
lagt sig till med säter, är väl också högst besynnerligt. För den,
som känner till förhållandena på andra trakter, där byarnas
fäbodar ej sällan ligga flera mil avlägset, ter sig Frostvikens
fäbodväsen nästan bara löjligt. Dock ligger bakom det hela
ursprungligen nog så allvarliga orsaker, vilka längre fram skola påvisas.
Redan nu må det sägas, att dessa orsaker icke bottnat i några
traktens naturegendomligheter eller några andra verkliga och
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
