Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEVI JOHANSSON
varaktiga behov. Detta kan man sluta sig till redan av
fäbodväsendets i trakten utveckling genom tiderna.
I mitten av 1800-talet funnos inom den nordvästra och
folkrikaste delen av socknen ej mindre än 37 sätrar. F. n. äro endast
12 i bruk, och på hela denna tid, nära 80 år, ha endast två nya
sätrar anlagts och hållits i drift. Fyra av de nedlagda sätrarna
ha blivit gårdar, 15 äro alldeles nedruttnade och vallarna nästan
igenväxta med skog. Föga bättre ställt är det med de
återstående 6 ödesätrarna. Under tiden har både befolkningen och
kreatursstocken mångdubblats och levnadsstandarden för
såväl människor som djur höjts rent svindlande. Av det sagda
torde framgå, att man måste söka efter speciella orsaker till
fäbodväsendets uppkomst och utveckling i denna trakt, ty
dessa ha alldeles tydligt här icke skett efter de allmänna
reglerna. Vi skola nu försöka klargöra, huru det egentligen hängt
ihop med denna sak.
De första nybyggarna kommo från andra, mer eller mindre
avlägsna trakter, där fäbodar brukades. Att på vårarna flytta
till »sätrom» voro de så vanda vid, att de icke kunde tänka
sig en riktig sommar utan detta arrangemang, och därför
anlade de sätrar. Sjul och Anna utsågo ju säterplatsen, innan de
varit nere vid det tilltänkta gårdsstället och undersökt
betesförhållandena där omkring. De voro så bundna av traditionen
hemifrån, att den tanken knappast föll dem in, att det kunde
vara överflödigt med fäbodar här ute i vildmarken. Sak samma
var förvisso ofta fallet med de andra nybyggarna. De följde
helt enkelt gammalt skick och bruk, då de anlade fäbodar och
man ur huse flyttade dit på vårarna. Så gjorde man i regel i
gamla tider. Gården lämnades ofta öde på vårarna. Ur hygienisk
synpunkt var detta alldeles förträffligt, för att ej säga rent ut
nödvändigt. Den tidens bostäder voro nämligen mycket trånga
och otrevliga (författaren, Bostadens utveckling i Frostviken,
Jämten 1926). Vi veta, tack vare ett syneprotokoll från 1764,
de exakta måtten på de sex första nybyggarnas stugor.
Golvytan växlade mellan 8—10 alnar i kvadrat och höjden på vägg-
196
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
