Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT GUSTAV II ADOLFS-MO N U M ENT FRÅN 1632
Fig. 4. Undersidan av monumentmodellen fig. 2 och 3.
återstå. Det är möjligt, ja t. o. m. sannolikt, att man vid detta
tillfälle åter uppdragit inskriftens och ramens linjer, som nu
framträda med en så frisk skärpa.
Reliefen har en anmärkningsvärd proveniens. Den tillhörde,
till dess den förvärvades av museet i Hamburg, en i Weimar
bosatt dam, fröken Dora Wibiral, som ärft den efter sin fader.
Nu var hennes familj intill år 1882 och ytterligare åren 1891—92
bosatt i Wien. Det var sannolikt under detta andra uppehåll i
Wien som hennes fader mottog skulpturen i gåva av majoren
Edmund von Fetzer, en vän med gemensamma konst- och
samlarintressen. Fröken Wibiral påminner sig nämligen med
bestämdhet, att reliefen övergått från major von Fetzers till
hennes faders ägo och att den redan på nittiotalet, då familjen
Wibiral uppehöll sig i Graz, tillhörde fadern.
Men major von Fetzer själv var den siste adjutanten hos
prins Gustav av Vasa, Gustav IV Adolfs son, som avled
åttiosjuårig i Wien den 9 november 1877 såsom österrikisk officer.
Ur prinsens ägo har, sannolikt vid dennes död, vår relief kommit
till adjutanten, ty fröken Wibiral uppger i ett brev, att »hon
mindes klart, hurusom prinsen av Vasa omtalades som tidigare
ägare av bilden». Sålunda kan man spåra vår skulptur tillbaka
24I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
