Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MAX SAUERLANDT
slutits, enär den på sin plats i baljan var skulpturalt sett nästan
omöjlig att framställa på ett naturligt sätt. I stället har
konstnären på ett finurligt vis undvikit varje antydan om värjan.
Gehänget löper nämligen, såsom tydligt framgår av originalet,
under konungens vänstra hand i en båge uppåt. Svärdsbaljan,
som alltid var fast förbunden med bärremmen, har han därför
tänkt sig dold av konungens rygg och vänstra arm. Det finns
i själva verket många exempel på liknande framställningar, där
värjan saknas. Så visar t. ex. ett samtida flygblad med en
framställning av Wallensteins dödsläger den döde fältherren utan
värja (Hirth n:r 1828) liksom den Friedrich Brentch tillskrivna
målningen av år 1637, som framställer Eberhard von
Rappol-stein på sin dödsbädd.1
Ytterligare må erinras att modellen i brons till en ryttarstaty
av Gustav Adolf i Anton Ulrich-museet i Braunschweig saknar
värja och skida, fig. 10. Modellen har av E. F. Bange2 nyligen
attribuerats till Georg Schweigger och satts i samband med
dåvarande pfalzgreven Karl Gustavs förslag om en ryttarstaty
såsom ett monument över Gustav Adolf i anledning av
fredsslutet 1648.
Slutligen återstår också den möjligheten, att värjan vid ett
eventuellt planerat utförande i stor skala skulle modelleras
och gjutas för sig och sedan fogas till bilden, varom mera
nedan.
Nu ha vi att granska konstnärens signatur, ty också denna har
angripits —jag tror, med lika stor orätt som man betvivlat själva
skulpturens äkthet. De främsta tyska kännarna äro ense i sin
uppfattning, att bokstävernas och siffrornas form fullkomligt
motsvarar tidens bruk. Dessutom är det utförliga angivandet
1 Curt Luthmer, Das Castrum doloris des Eberhard von Rappolstein
(död 1636), Elsass-Lothringisches Jarhbuch XI, Frankfurt a. M. 1932,
pl. IX.
2 E. F. Bange, Beiträge zu Georg Schweigger. Zwei Entwiirfe fur
Monumente Gustav Adolfs. Jabrbuch der preussischen Kunstsammlungen
LII, Berlin 1931, sid. 107.
234
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
