Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGURD ERIXON
var, det allsidigaste och största försök, som hittills förekommit
i vårt land att genom en tillfällig utställning i museal form ge
en helhetsbild av en viss begränsad tidsepok. De utställningar
av denna art, som tidigare gjorts, ha varit långt mindre till sin
omfattning eller ojämförligt ensidigare; och den stora
Göteborgsutställningen liksom dess många mindre förelöpare och
efterföljare ha så gott som alla varit lokalt begränsade eller
inriktade på att helt allmänt skildra en bygds eller provins
kulturutveckling utan särskilda tidsgränser.
Anordnandet av en kronologiskt snävt begränsad
kulturhistorisk utställning möter stora vanskligheter, och detta icke
minst på det rent etnologiska området, ty där spela de relativt
små periodskiftningarna icke samma roll som inom den
egentliga kulturhistorien. Att med den fart, som ett
utställnings-företag vanligen kräver — och för Gustav Adolfs-utställningen
var det fråga om ett minimum av tid — bringa ihop ett
representativt och någorlunda allsidigt föremålsbestånd, är ingen
lätt uppgift, och då det gäller arbetslivets och hemkulturens
gestaltning i dess olika detaljer, måste en hel rad utredningar
göras, av vilka dock endast en mindre del kunde ske inom ramen
av utställningens förarbeten. Lättast är det givetvis i ett
dylikt fall, om man har tillgång till daterade föremål, men hur
många äro fixerade på detta sätt? När det gäller en period,
som ligger så pass långt tillbaka som Gustav Adolfs, är det
förvånande få bohagsting och redskap, som genom årtal eller
markerade stildrag utan vidare bevisa sig höra dit. Man måste i
stället rekonstruera typbeståndet genom begagnande av sådana
ting, som av allmänna typologiska eller utvecklingshistoriska
skäl kunna tillskrivas tiden ifråga, framförallt om de omnämnas
i samtidiga källor, ehuru de tills nu bevarats blott i yngre
exemplar.
Inom den avdelning, som ägnades åt teknik och redskap och
som belyste näringar, hantverk, hushållsarbete och slöjd, var
det ej många som voro individuellt daterbara till epoken. För
det stora flertalet saknades sådana direkta hållpunkter. Varken
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
