Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDSKAPSSTUDIER FRÅN GUSTAV ADOLFS-UTST Ä LLNINGEN
utrymme, tid eller materialtillgång medgåvo en representativ
utställning av fullständiga yrken eller redskapssviter eller att
uppställa varje sådan sluten grupp för sig efter fack. Man
fick nöja sig med att söka ge några av de viktigaste eller mest
typiska tekniska hjälpmedlen. Det var endast inom helt få
kategorier, som ett rikhaltigare och mångsidigare föremålsbestånd
bevarats. Större metallföremål äro ju merendels alldeles
försvunna; järnet har spelat en helt annan roll än utställningen
kunde visa. Svårast har tiden av helt naturliga skäl gått åt de
större skrymmande arbetsdonen, vare sig av metall eller trä.
Det var därför icke endast utrymmesskäl, som gjorde, att
sådana till största delen saknades på utställningen. Några
åkslä-dar, en träaxelvagn, en kärra, en del grövre åkerbruksredskap
samt några byggnadsdelar, se där allt, som kunde inrymmas,
och dessa tyvärr blott under en del av utställningstiden.
Inventarielistor av olika slag och tullhandlingar rörande
importen under 1500- och 1600-talen omnämna en som det tyckes
överflödande rikedom av bruksföremål av allehanda slag. Om
man emellertid bortser från till exempel den stora mängden av
importerade lyx- och modesaker, såsom finare vävnader och
dryckesvaror, samt vissa specialgrupper, såsom vapen, är det
till största delen samma slags ting och benämningar, som man
rörde sig med på 1500- och 1600-talen som på 1800-talet på
sådana lantgårdar, där naturahushållningens traditioner
bibehållits eller icke helt övergivits. Med hjälp av det gamla
redskapsbestånd, som bevarats särskilt i bondgårdarna, har
sålunda en ganska god möjlighet vunnits att illustrera vad som
avses med de mer eller mindre dialektalt färgade namnen i
Gustav Adolfs-tidens fatburslistor och inventarielängder på
kungsgårdar, herrgårdar och statliga inrättningar, liksom i de
långa uppräkningarna av förtullade importvaror. Dessa avse
emellertid så gott som aldrig bondgårdarna. Om deras
föremålsbestånd tiga akterna vanligen på gammalsvenskt område
ända till fram emot 1600-talets slut. Erfarenheten har dock
visat, att någon verklig kulturgräns på det tekniska området
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
