Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDSKAPSSTUDIER FRÅN GUSTAV ADOLFS-UTST Ä LLNINGEN
I.O.S
CZD
ISS&
Fig. 16. Fårkam av trä, daterad
1B56. Everöds socken, Skåne.
Fig. 17. Ullkam av trä. Myssjö
socken, Jämtland.
I 1500-talsinventarier omtalas alltsomoftast ullkammar,
vilka alltid förekomma parvis eller uppräknas i par, någon gång
dock även till exempel »2% par». På Gripsholm fanns 1547
4 par »nye och gamle Vlkamber» och i Orreholms fatabur i
Västergötland 1547 »4 st:n Vlkambe». Tyresö hade 1595
»2 par wllkambar», Stegeborg 1611—12 1 par »ullkamber» och i
Växiö domkapitelsakter upptagas 1698 »2 st. wllkammar».
Vilket är nu detta redskap, som tydligen spelade en icke obetydlig
roll även under Gustav Adolfs tid? Jag har gjort en omfattande
enquéte bland Nordiska museets ortsmeddelare och hos våra
museer landet runt och i allmänhet fått avvisande svar. Många
ha gissat, att ullkam skulle varit ett äldre namn på
skrubbkardan, den grövre, på en bänk anbragta karda, som existerar i
landets alla delar. Några sydsvenska och dala-meddelare ha
tänkt sig, att det är en annan benämning på fårkam, en enkel
kam av trä, fig. 16, eller ben, eller en metallskrapa, varmed
fåren kammades, sedan de tvättats omedelbart före klippningen.
Samma åsikt ha även flera textilindustrimän framställt. D:r
Montell har funnit sådana kammar i Kina. Från Blåvik i
Östergötland omtalas en »ullriva», med vilken ullen revs av fåren
271
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>