Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDSKAPSSTUDIER FRÅN GUSTAV ADOLFS-UTST Ä LLNINGEN
Fig. 19. Ullkam (en av två). Färöarna. Frilandsmuseet
i Lyngby, Danmark.
kam, dels uppträda ju 1500-talskammarna parvis. Det syntes
därför i förstone vara flera skäl, som talade för att det var fråga
om skrubbkardor. I östsvenska dialekter betyder kambo eller
kamba såväl kam som karda (Vendell, Östsvenska dialekter). En
kardad och hoprullad ulltapp heter i Götaland och Sörmland
ofta ullkam, kämla eller dylikt. I Handbörds härad i
Småland uppges skrubbkardan bruka benämnas »ullkämmare»
(E. U. 4756), ett redskap sålunda, med vilket ullen redes och
luckras, innan den kardas till »kämmlor». I Luggude härad,
Skåne, säges kardan också kunna kallas kam, »kom». I
Danmark omtalas »wldkomme» parvis på 1500-talet (Kalkars
Ord-bog). Det finnes emellertid skäl, som tala emot att kam och
karda voro identiska. Kardor omtalas i Norden redan under
medeltiden; i Magnus Lagaböters stadslag för Bergen på
1200-talet finns det sålunda en förordning om var kam- och
kardemakare skulle hålla till med sina hantverk. I 1500-talets
svenska tullböcker omtalas import av »karder», ofta i dussintal.
18 Fataburen 1933.
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
