Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säteritak av samma typ som huvudbyggnadens. Dessa
förändringar tyckas enligt Memsens utsago ha åstadkommit god
effekt och »bättre parade emot stora huset än förr». Även denna
höst hade Memsen bekymmer för hennes nåd fältmarskalkinnans
hotande ankomst. Han försökte skjuta upp hennes besök så
länge som möjligt. Äntligen, den 10 oktober, skriver han, att
om hennes nåd ville dröja ytterligare åtta dagar, skulle hennes
flygel »med bekvämlighet vara ledig och inrymd för hennes folk».
Målaren skulle transporteras till den andra flygeln, och fyra
murgesäller skulle snart resa. De andra finge »logera utomgårds».
Värst var det för bleckslagaren, som ej fick behålla det minsta
köket som verkstad, men även denna detalj skulle bli ordnad.
Nästa arbetsår, 1734, började det bli besvärligt med
finansieringen av det stora bygget. Strax före midsommar skrev
Memsen, att det angelägnaste arbetet för året vore gipsverkets
kompletterande och golvens inläggande i excellensens flygel, så
att den kunde möbleras eller åtminstone göras »logeable».
Förutsättningen härför var emellertid, att han fick tillstånd att
transportera tegel till Stockholm för försäljning för att få pengar till
hantverkarna, »särdeles stenhuggaren, som redan hade ansenlig
fordran». I augusti bad Memsen åter om pengar. Från
Gäddeholm kunde han sända c:a 20,000 mursten till försäljning, men
fraktandet var besvärligt. Hantverkarna voro många, och trots
att de inte fingo mer än nödvändigt till sitt underhåll, steg
summan dock varje vecka till 137 daler kopparmynt. Memsen
räknar upp dem alla: målaren och hans gosse, gipsmakaren, fyra
murgesäller, två stenhuggaregesäller, tre snickare samt vid
tegelbruket två daglönare. Dessutom ville de fast anställda,
nämligen byggnadsskrivaren, trädgårdsmästaren och hans dräng
samt smeden efter hand ha något av sina årslöner. Memsen ville
hellre driva arbetet ordentligt under den tid dagarna voro långa
och i stället sluta tidigare på hösten.
Under tiden gick dock arbetet ganska raskt undan. I juli
fullbordades stora trappan »allt upp till vinden», vilken till största
delen stenlades. Sedan kom turen till den smala »löptrappan»
mellan kammartjänarnas rum och salsskänken. På grund av den
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
