Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men på ryttaren rider en tredje (tyvärr något beskuren) person
med ett lyftat huggvapen.
Den understa figuren, som bär de två övre, håller i högra
handen ett språkband som säger: »fain I skam swa tungha».
Man anar strax att denna uppställning symboliserar en social
situation. Det är representanter för tre stånd eller samhällsgrupper
som avbildas så att deras inbördes situation klart framträder.
Den översta har makten över de två andra med vapenrätt. Den
mellersta har intet annat att göra än att gissla den understa, och
denna kan, så länge han böjer sig under gisslet, endast fortsätta
att bära bördan av de två, som rida honom. Men han kan ända
något mera: han kan förbanna och önska vedergällning för sitt
lidande.
»Mån I få en skam lika tung som den börda jag bär», så måste
väl språkbandets korta suck tydas.
Genom att studera de tre figurerna närmare kunna vi måhända
finna, vilka de skola föreställa.
Den understa är lättast att känna igen. Hans filthatt med det
baktill och på sidorna uppvikta, framtill långt nedhängande
brättet liksom den tämligen långa och vida kjorteln äro i hela
handskriften bondens attribut. Vi se dem redan på några av de i
denna uppsats avbildade scenerna, där det icke kan vara tvivel
om, vad för klass den agerande personen tillhör (bilderna i, 2,9),
och typen är, som sagt, genomgående.
Vern den översta mannen är, kan icke med samma bestämdhet
sägas. Framställningen, framför allt den i midjan ytterst trånga
och nedtill korta kjorteln, påminner om lejonriddaren (bild 8)
liksom om en annan ridande, med stora sporrar försedd man
som förekommer i manuskriptet och en drakdödare till fots
(S:t Mikael?). I alla dessa situationer (de enda, där typen
förekommer i manuskriptet) är det tydligen fråga om riddare eller
riddares likar. Närmare torde vi icke komma genom studiet av
vår mästares allmänna uttryckssätt. Och detta tycks vara så
pass individuellt, att det icke lönar sig att draga in paralleller
från andra samtida målare för att söka komma till en precisare
bestämning.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
