- Project Runeberg -  Fata Morgana. En Stockholmsnovell /
13

(1911) [MARC] [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han rådbråkade tankarna, nej, omöjligt, han
måste finna sig i ödet, söka arbete, hungra,
tigga, låna, gå under, och det skulle räcka och
vara så i åratal. — När han vaknade, brukade
han känna en obeskriflig fröjd, ett lugn, en
frid, en trygg glädje att finna sig vara i
hemlandet. En börda lyftes af, han sträckte
lemmarna, knep ihop och öppnade ögonen, log.
Men icke mer så ofta den sista tiden. I stället
erinrade han sig hur han brukat drömma
om-vändt, den tiden han var i Amerika. Hur han
drömt att han var liten och ändå stor och gick
i den gamla ladugårdslandsskolan. Hvilka
marter och pinor! Eller hur han förtviflad
tyckte sig åter landsatt i Sverige, där alla
gamla band brustit och alla släktingar och
(vänner voro döda och han ej längre dugde, inte
ens till springpojke på ett skeppsbrokontor,
ty han var för gammal. Men så hade han
vaknat och befriad förnummit att han var kvar
i Chicago. Besynnerligt, besynnerligt! Hvad
är det egentligen, en rullande båt på en
vräkande ocean, och hvar är bort och hvar är
hem, hvar är hemlandet, drömlandet?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:55:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fatamorgan/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free