Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bit på Pelikan, men då voro de redan
förbi och i pustande anspänning på
uppfartsvägen mot Götgatan. Tjugu minuter före ett
höll vagnen vid hörnhuset med de vänliga
fönstren och Helge gick med starkt klappande
hjärta genom portgången, där de färgade
rutorna belyste hans väg i ett trollskimmer.
— Han drog i klocksträngen och höll andan.
Allt var så tyst. En ensam fluga virrade
som en svart punkt mellan ekdörrarna och
nerifrån kom ett svagt dunkljud från
skomakaren som pliggade sulor — klack, klack,
klack, lät del. Det luktade också läder, men
icke obehagligt, snarare förfriskande som hans
Lubinvatten.
Det var Yrsa själf som öppnade och
Helge spratt till vid hennes åsyn. Hon var
klädd som förra gången i empirskuren enkel
klänning, men färgen var en läcker sienne
brulée, som minde om ljung och vissa
mossarter om hösten. Hennes ansikte var så
strålande gladt, att han blef förvirrad och endast
kunde trycka hennes händer utan att få fram
en hälsning. Han gjorde våld på sig för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
