Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hemlighet. Den var något nytt i hans lif och
en väfnad af fina och sköra trådar, i släkt
med de aldrig tydda drömmarna, och den fick
icke slitas sönder af ovarsam hand, ty den
gick säkert ej att laga och sömmades icke
för honom en gång till.
— Min mor begrafdes på Johannes
kyrkogård, sade Helge. Hon hette Sophie, och en
liten fyrkantig sten, en helt liten en som en
kudde, bar hennes namn: Sophie. Men
hvarken den eller kullen finnes kvar. Då
jag kom hem från Amerika gick jag dit. Det
var en grusgång, där förut grafvarna legat.
De stodo tysta bredvid hvarandra
framför den gamla grafstenen. Så smög Yrsa sin
hand i hans och han tryckte den och kände
ett mjukt grepp tillbaka. Men ingen sade
något och de gingo därifrån och ut på gatan,
under lindarnas sakta prassel.
De fortsatte ned till Qötgatan, där en
jämn dubbelström växlade i sol och skugga.
Helge berättade fröken Evers’ öde.
Yrsa hörde på med förvånade ögon. —
Hur gammal var hon? Hur stor lön hade
17. — Fata Morgana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
