- Project Runeberg -  Fata Morgana. En Stockholmsnovell /
392

(1911) [MARC] [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningar — men var lugn, det ska bli fyra till!
Jo jo mänsan! Nu ser det litet tantaktigt ut —
gulrappadt och med gröna fönsterluckor, ja,
haha, just tant — hva? — tantaktigt, det är
inte så illa uttryckt! Hvar sa’ min herre att
hans hus låg?

Han vände burdus sitt hufvud, hukade
med det och kom närmare inpå Helge.

Bendel satt mållös. Det fanns
hundratals gulrappade tvåvåningshus där uppe, men
för honom fanns det endast ett. Han önskade
att han kunde flytta sig, men det tycktes
omöjligt, det var som om tvingades han att sitta
kvar. Han ansträngde sin tunga och fick fram
ett svar:

- Jag har intet hus — jag har sålt det.

— Nåå, på det viset, sade den obehagliga
interlokutören, och visade löständerna, icke
direktör och icke husägare — bara rentier.
Ja, det är för resten skönt att inte behöfva ha
något att tänka på! Men då skulle jag
verkligen resa härifrån — här är för varmt, för
tryckande. Jag skulle ta en tur norrut. Se
jag har ju varit tvungen att gå här och arran-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:55:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fatamorgan/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free