Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1904]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt nu ifrågavarande, änkan 01s9on af Alsters sockens fattigvårds*
styrelse tilldelade fattigunderstöd ostridigt utgått enligt 1 §
fattigvårds-förordningen,
alltså finner Kammarrätten i förmågo af 29 § samma förordning
skäligt att, med ändring af K. B:s resolution, förplikta Karlstads
landsförsamlings fattig vårdsstyrelse att godtgöra Alsters sockens
fattigv&rds-styrelse dels i ansökningen fordrade 26 kronor dels ock med belopp,
hvarom parterna må i brist på åsämjande särskildt i laga ordning tvista,
det fattigunderstöd, Alsters sockens fattigvårdsstyrelse vidare enligt
åberopade 1 § fattigvårdsförordningen tilldelat änkan Olsson, till dess hennes
behof af fattigunderstöd i Alsters socken upphört.
11.
Tvist om behof enligt 1 § fattigvårdsförordningen förelegat«
Sundbybergs köpings fattigvårdsstyrelse anhöll i en till K. B. i
Stockholms län den 12 januari 1903 ingifven och därifrån till
öfver-ståthållarä:t öfverlämnad skrift, att Stockholms stads fattigvårdsnämnd
måtte förpliktas ersätta fattigunderstöd, som från och med den 20
december 1902 med 5 kronor i månaden tilldelats styrmannen Tor Anders
Georg Schtisslers hustru Emilia Amanda Schtissler och hennes minderåriga
barn, hvilka öfvergifvits af mannen SchUssler.
Vid ansökningen fogades ett af vederbörande läkare den 8 januari
1903 utfärdadt intyg, »att hustru Emeli Amanda Schtissler i följd af
blodbrist och allmän svaghet nu är och under obestämd tid förblifver
oförmögen att genom arbete förvärfva hvad till lifvets uppehållande
oundgängligen erfordras för sig.»
Fattig vårdsnämnden, som icke hade något att erinra i
hemortsrätts-frågan, bestred, att fattigvården utgått enligt 1 § fattigvårdsförordningen.
Det lågp en uppenbar motsägelse däri att å ena sidan hu9tru SchUssler
enligt läkarebetyget vore oförmögen att genom arbete försörja sig och
a andra sidan fattigvårdsstyrelsen till hennes och barnens underhåll
beviljat endast o kronor i månaden. Fattigvårdsnämnden bestrede därför
allt afseende å läkarebetyget, helst blodbrist och allmän svaghet icke
vore någon sjukdom, som berättigade till fattigvård enligt nämnda lagrum.
Sedan båda parterna härefter fått ånyo yttra sig, meddelade Öf
ver-ståthållarä:t utslag den 11 april 1903;
och som ostridigt vore, att hustru SchUssler ägde hemortsrätt i
hufvudstaden;
samt genom hvad i målet förekommit måste anses styrkt, att det
hustru Schtissler meddelade fattigunderstödet påkallats af sådana
omständigheter, som omförmältes i 1 § förordningen angående fattigvården
den 9 juni 1871,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
