Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1904]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18.
Fråga om behof enligt 1 § fattigvårdsförordningen. Invändning att
understod ej beviljats af fattigyårdsstyrelsen.
Nacka sockens fattigvårdsstyrelse anförde i en den 18 augusti 1902
till K. B. i Stockholms län ingifven skrift, att fattigyårdsstyrelsen
tilldelat skomakeriarbetaren August Svensson, hvilken vore änkeman och hade
tre minderåriga barn att försörja, ett understöd af 20 kronor. Då
Svensson emellertid ägde hemortsrätt i Stockholm, yrkades, att Stockholms
stad måtte förpliktas ersätta redan utgifna 20 kronor och hvad ytterligare
knnde komma att utbetalas för Svensson och hans barn.
Vid ansökningen fogades dels ett af Svensson den 8 juli 1902
ut-gifvet kvitto å 20 kronor, dels ock två läkarbetyg, det ena utfärdadt den
1 juli och innehållande, att Svensson, som lede af börjande lungtuberkulos,
ej vore fullt arbetsför, och det andra af den 15 i samma månad,
innehållande, att Svensson, som lede af lungtuberkulos, rekommenderades till
intagning å Sabbatsbergs sjukhus.
Handlingarna öfverlämnades till öfverståthållarärt, som hörde
Stockholms stads fattigvårdsnärand. Denna bestred ansökningen, därför att
* fattigyårdsstyrelsen ej medels protokollsutdrag styrkt, när fattigvårdstyrelsen
beslutit utdela ifrågavarande fattigunderstöd, samt Svensson ej heller
syntes vara berättigad till obligatorisk fattigvård.
Fattigvårdsstyreisen ingaf i anledning häraf ett af två ledamöter i
fattigyårdsstyrelsen utfärdadt intyg, att styrelsens ordförande någon dag
i juli 1902 per telefon underrättat dem om Svenssons behof af
understöd, samt att de därvid samtyckt till att han af fattigvårdsstyrelsens
medel erhölle ett bidrag af 20 kronor.
Beträffande behofvet åberopades de företedda läkarbetygen.
Fattigvårdsnämnden vidhöll sina invändningar.
Fattigvårdsförordningen kände ej sammanträden medels telefon, och understödet kunde
vid sådant förhållande icke anses vara beviljadt i författningsenlig ordning.
Öfver8tåthållarå:t yttrade i resolution den 12 januari 1903, att
som fattigyårdsstyrelsen icke styrkt, att den fattigvård, hvarom i målet
vore fråga, påkallats af sådana omständigheter, som omförraäldes i 1 §
förordningen angående fattigvården den 9 juni 1871,
funne öfverståthållarä:t jämlikt 29 § samma förordning
fattigvårds-nimnden icke kunna mot sitt bestridande förbindas till den äskade
ersättningsskyldigheten.
Fattigyårdsstyrelsen anförde besvär hos Kammarrätten. Därvid
fogades intyg om att Svensson från och med den 27 augusti till och
med den 7 oktober 1902 på fattigvårdsstyrelsens föranstaltande vårdats
å Sabbatsbergs sjukhus för en kostnad af 30 kronor 75 öre. Härigenom
borde äfven hans behof af fattigvård under den närmast föregående tiden
vara ytterligare styrkt.
Fattigvårdsnämnden åberopade i afgifven förklaring hvad densamma
förut anfört.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
