Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1905.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13.
Ftttigrårdsstyrelses yrkande, att en son, som uttagit sin moders
spar-btaksmedel, måtte förpliktas att därmed godt göra fattigunderstöd till
nodern, har förklarats icke böra behandlas i den för fattigrårdsmål
stadgade ordningen.
I en till K. B. i Jönköpings län den 11 februari 1003 ingifven
och därifrån till K. B. i Göteborgs och Bohus län öfverlämnad skrift
anförde Eksjö stads fattigvårdsstyrelse, att densamma ersatt Göteborgs
stad 143 kronor, som i fattigvård tilldelats änkan Kristina Katarina
Karlsdotter under tiden från och med den 31 december 1900. Som
hon emellertid hade en son VV. Aldin i Göteborg, yrkade
fattigvårdsstyrelsen, att denne måtte förpliktas godtgöra det utgifna beloppet.
Hårtill hade fattig vårdsstyrelsen så mycket mera skäl som Aldin under
år 1902 uttagit modems i sparbanken i Eksjö insatta medel, tillhopa
236 kronor 70 öre, hvilka i första rummet bort användas till gäldande
af fattigvårdskostnaden.
Aldin anförde, att han, som hade små inkomster och ägde stor
familj, saknade förmåga att bidraga till sin moders försörjning. Han
hade förut underhållit modera, och det hade varit till godtgörelse
därför som han fått hennes sparbanksmedel till sig utbetalade.
Häremot invände fattig vårdsstyrelsen, att den icke fordrade, att
Aldra skulle erlägga det utsökta beloppet af egna medel, utan endast
att han skulle för modern utlämna de henne tillhöriga medel, som han
uppburit å sparbanken.
Härpå svarade Aldin, att de uttagna sparbanksmedlen icke längre
funnes i behåll.
K. B. i Göteborgs och Bohus län meddelade utslag den 12
oktober 1903;
och som, enligt hvad dåmera blifvit upplyst, fattigvårdsstyreisens
i målet förda talan innebure att af änkan Karlsdotter tillhöriga, af
Aldin uppburna medel utfå ett visst belopp, hvilket skulle utgöra
ersättning för åt henne lämnad fattigvård,
men K. B. icke vore behörig att ingå i pröfning om Aldins
skyldighet att samma medel utlämna,
funne K. B. fattigvårdsstyrelsens yrkande ej kunna till annat K. B:s
yttrande föranleda än att fattigvårdsstyrelsen hänvisades att vid
vederbörlig domstol anhängiggöra och utföra sin talan i saken i fall af
befogenhet.
Fattigvårdsstyrelsen klagade hos Kammarrätten och hänförde sig
därvid till den utveckling, fattigvårdsstyrelsen gifvit af sin talan i den
tiU K. B. ingifna ansökningen.
Aldin förklarade sig och bestred afseende å besvären.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
