Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Referat för år 1905.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att enär ifrågavarande, änkan Persson och hennes son meddelade
fattigvård tagit sin början den 11 maj 1903, men Kolbäcks sockens
fattig-vårdsstyrelses talan om ersättning i målet icke anställts förrän den 24
augusti samma år, fattigvårdsroten jämlikt 29 § fattigvårdsförordningen
befriades från skyldighet att gälda de kostnader, Kolbäcks sockens
fattig-vårdsstyrelse kunde hafva i berörda hänseende fått vidkännas för tiden
från och med den 12 juni till och med den 23 augusti 1903.
16.
Fråga oui ersättning för understöd till hemresa.
Sedan handlanden Karl Oskar Söderlund insjuknat i Filipstad,
beviljade fattigvårdsstyrelsen därstädes den 13 augusti 1903 till hans och
hans hustrus underhåll och hemresa till Stockholm ett belopp af 30
kronor.
Den 2 september 1903 sökte fattigvårdsstyrelsen i en till K. B. i
Värmlands län ingifven och därifrån till öfverståthållarämbetet
öfver-läranad skrift, att Stockholms stads fattigvårdsnämnd måtte förpliktas
återgälda berörda belopp. Vid ansökningen fogades intyg af läkare
därom att Söderlund vid understödets erhållande genom sjukdom varit
oförmögen att försörja sig.
Fattigvårdsnämnden medgaf, att Söderlund ägde hemortsrätt i
huf-vudstaden, men bestred ändock krafvet, därför att makarne Söderlund
erhållit ej obligatorisk fattigvård utan endast »välvillig reshjälp», och
sådan utgift borde icke godtgöras af annat fattigvårdssamhälle.
Ofverståthållarä:t gaf resolution den 22 januari 1904; och som
det Söderlund och hans hustru meddelade understödet för resa från
Filipstad till Stockholm icke vore att hänföra till fattigvård enligt 1 §
fattigvårdsförordni ngen,
funne öfverståthållarärt jämlikt 29 § samma förordning
fattigvårdsnämnden icke kunna mot sitt bestridande förbindas till den äskade
ersättningsskyldigheten.
Häröfver klagade Filipstads fattigvårdsstyrelse hos Kammarrätten.
Att understödet föranledts af verkligt behof, framginge såväl af det
åberopade läkarbetyget som af den omständigheten att Söderlund kort
efter hemkomsten till Stockholm aflidit.
Fattigvårdsnämnden afgaf förklaring och yrkade däri fastställande
af resolutionen.
I utslag den 2 maj 1905 yttrade Kammarrätten:
Som, äfven om Söderlund och hans hustru vid ifrågavarande tid
varit berättigade till fattigvård enligt 1 § fattigvårdsförordningen, Filip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
