Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Referat för år 1907
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amalia Andersson ägde ej hemortsrätt i Motala socken, ooli för öfrigt voro
ej styrkt, att fattigvården varit af behofvet påkallad.
Västerlösa sockens fattigvårdsstyrelse genmälde härtill, att Gurli
Amalia Andersson, hvilken först under år 1904 fyllt 15 år och vore oäkta,
dotter till Hilda Andersson, som hade hemortsrätt i Motala socken,
måste anses hafva vid fattigvårdens meddelande ägt hemortsrätt i
sistnämnda socken. Då Gurli Amalia Andersson vore medellös och ej
kunnat erhålla nödig vård a£ annan, hade hon varit i behof af fattigvård.
K. B. gaf utslag den 9 december 1905;
och som utredt blifvit, att Gurli Amalia Anderssons moder Hilda
Andersson vistats och innehaft tjänst inom Motala socken en följd af
år intill slutet af år 1904 samt hon sålunda bort, där så ej skett, för
sistnämnda år därstädes mantalsskrifvas, vid hvilkt förhållande hennes
ifrågavarande oäkta dotter, som under år 1904 fyllt 15 år, vid tiden
för nu ifrågakomna fattigvårds meddelande haft hemortsrätt i Motala
socken,
alltså och då nämnda fattigvård med hänsyn därtill att hon, som
varit intagen å Medevi allmänna lasarett, genom sjukdom varit
oförmögen att förvärfva hvad till lifvets uppehälle oundgängligen erfordrades
samt saknat egna medel, varit betingad af sådana omständigheter, som
omförmäldes i 1 § fattigvårdsförordningen,
pröfvade K. B. i förmågo af 24, 25 och 29 §§ samma förordning
lagligt förplikta Motala socken att ersätta Västerlösa socken fordrade 20
kronor.
Motala sockens fattigvårdsstyrelse anförde besvär hos Kammarrätten
och yrkade, att då Gurli Amalia Andersson enligt fattigvårdsstyrelsens
förmenande ägde hemortsrätt i staden Linköping samt i allt fall behofvet
af den henne tilldelade fattigvården ej blifvit styrkt, Kammarrätten
måtte befria Motala socken frän ersättningsskyldighet i målet.
Västerlösa sockens fattigvårdsstyrelse hemställde, att Kammarrätten
måtte fastställa öfverklagade utslaget.
Kammarrätten (hrr von Unge, Östberg, referent, Hernmarclc och
XVåhlin) utlät sig i utslag den 3 maj 1907:
Enär det mot Motala sockens fattigvårdsstyrelses bestridande icke
kan anses ådagalagdt, att Västerlösa sockens fattigvårdsstyrelses
åtgärd att bekosta Gurli Amalia Anderssons vård å Medevi allmänna
brunnslasarett under första terminen år 1905 samt hennes resa dit
och därifrån varit påkallad af sådana omständigheter, som omförmälas
i 1 § fattigvårdsförordningen, ty finner Kammarrätten, jämlikt 29 §
i samma förordning, skäligt att, med ändring af K. B:s utslag, befria
Motala sockens fattigvårdsstyrelse från den fattigvårdsstyrelsen i målet
ålagda ersättningsskyldigheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
