Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22.
Tvist om en umderstMstftgare Unge hemsåndas eller ej.
I en. till K. B. i Göteborgs och Bohus län den 13 oktober 1919
inkommen skrivelse har änkan Anna Kristina Johansson — med formälan att,
sedan hon den 5 maj 1919 intagits för vård å Göteborgs stads
fattigvårds-anstalt Gibraltar samt samma stads fattigvårdsstyrelse hos K. B. yrkat
åläggande för Save kommun att ersätta fattigvårdsstyrelsens kostnader
för nämnda vård, ordföranden i Säve fattigvårdsstyrelse meddelat, att
kommunen komme att föranstalta om hennes överflyttning från
ovannämnda anstalt till Säve sockens försörjningshem — bestritt, att omför
-mälda hemsändning av henne finge äga rum.
Göteborgs fattigvårdsstyrelse hördes häröver och meddelade angående
änkan Johanssons levnadsförhållanden, att hon vore född den 28 augusti
1850; att hon varit bosatt i Göteborg sedan år 1887 med undantag för
en kort period vid den tiden, då hon fyllde sextio år, då hon vistades i
Säve socken; att hon varit gift med en maskinist Anton Johansson, som
avlidit den 1 april 1890; samt att hon, som hade tre i Lundby
församling i Göteborg bosatta döttrar, såsom änka bott hos dem. Enligt
Göteborgs fattigvårdsstyrelses uppfattning utgjorde änkan Johanssons
hälsotillstånd icke hinder för hennes hemsändning. Då hon emellertid vistats
i Göteborg under de sista trettio åren med blott ett kortare avbrott och
då alla hennes barn vore bosatta i Göteborg samt då hon icke hade någon
enda anhörig i Säve socken, syntes den i 57 § fattigvårdslagen givna
allmänna ’bestämmelsen att, där eljest synnerliga skäl talade mot
hemsändning, sådan ej finge äga rum, vara tillämplig å frågan om hennes
hemsändning. Fattigvårdsstyrelsen åberopade vidare vad föredragande
departementschefen anfört till statsrådsprotokollet rörande hinder för hem
sändning vid avlåtande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med
förslag till lag om fattigvården (Kungl. Maj:ts proposition år 1918 n:r 135
sid. 364—365).1 Styrelsen hemställde därför, att K. B. måtte besluta, att
hemsändning av änkan Johansson till Säve socken ej finge äga rum.
Slutligen meddelade fattigvårdsstyrelsen, att en av änkan Johanssons
döttrar förklarat, att såväl hon som modern ville, hellre än att modern
skulle skickas till Säve socken, att modern flyttade hem* till dottern,
trots de svårigheter att på dylikt sätt bereda bostad och vård åt modern,
som förefunnes.
l) Departementschefen yttrade där bL a.: >1 huvudsak anslutande mig till vad
kommittén anfört mot en föreslagen bestämmelse, att viss längre tids stadigvarande
vistelse inom en kommun skall utgöra hinder för hemsändning, synes det mig dock
klart, att hemsändning efter längre vistelse inom en kommun i åtskilliga fall kan
framstå såsom obillig mot understödstagaren, fastän något av de i förslaget uppställda
hinder för hemsändning icke föreligger. Även torde andra omständigheter kunna
tänkas, vilka skäligen böra föranleda, att hemsändning icke må äga ram. Jag anser
därför, att i lagen bör införas en allmän bestämmelse, att, där eljest synnerliga skäl tala
mot hemsändning, sådan ej må äga ram».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
