Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gävle fattigvårdsstyrelse genmälte härtill, att ifrågakomna understod
lämnats för de åtta minderåriga barnens skull. Hiller hade — likaledes
för barnens skull — fått tillfälligt nodhjälpsarbete vid fattigvårdens
vedgård efter att ha gått arbetslös i fjorton dagar och hade den 4
december 1919 uppburit sin första likvid med 25 kronor, vilket belopp icke
kunde räcka till mera än mat för de närmaste dagarna. Vid
formuleringen av 1 § i den nya fattigvårdslagen hade särskild hänsyn tagits til!
nödvändigheten att göra fattigvård till minderåriga barn obligatorisk,
när föräldrarna, ehuru arbetsföra, icke kunde förtjäna tillräckligt till
barnens uppehälle. Om fattigvårdsstyrelsen beviljat understöd direkt for
Hiller själv, exempelvis i form av kläder, hade detta understöd utgått
enligt 2 § fattigvårdslagen.
Valbo sockens fattigvårdsstyrelse vidhöll sitt bestridande. Det vore
likgiltigt, om understödet lämnats direkt till Hiller eller ej, ty han hade
dragit lika stor nytta därav som hustrun och barnen.
Vid företagen polisutredning om familjen Hillers ekonomiska
förhållanden upplystes, att mannen i september 1919 haft arbete i Söderfors,
då han till familjens underhåll hemsänt 35 kronor i veckan, att han
därefter gått arbetslös en tid, tills han fått nodhjälpsarbete i form av
vedhuggning vid fattigvårdsinrättningen mot en ersättning av 25 kronor i
veckan, att två av barnen haft inkomster med resp. 10 och 12 kronor i
veckan, att för den av familjen förhyrda bostaden betalades en hyra
av 470 kronor per år, samt att Hiller sedan början av år 1920 hade fast
anställning såsom bageriarbetare mot en lön av 85 kronor per vecka.
Valbo sockens fattigvårdsstyrelse vidhöll sitt bestridande av kravet.
K. B. gav resolution den 14 oktober 1920 ;
och som det, emot Valbo sockens fattigvårdsstyrelses bestridande, ieke
blivit styrkt, att den fattigvård, varom i målet vore fråga, påkallats av
sådana omständigheter, som omförmäldes i 1 § av lagen om
fattigvården,
funne K. B. jämlikt 50 § samma lag Valbo fattigvårdssamhälle icke
kunna till den äskade ersättnings- och försörjningsskyldigheten
förbindas.
Gävle fattigvårdsstyrelse fullföljde i besvär hos Kammarrätten sin
talan. Det torde utan vidare vara tydligt, att fattigvården i fråga lämnats
med hänsyn till Hillers åtta barn. Dessa voro minderåriga, de saknade
ostridigt medel till sitt livsuppehälle, och föräldrarna kunde icke
avhjälpa deras behov, utan fattigvårdsstyrelsen hade nödgats ingripa
jämlikt 1 § fattigvårdslagen.
Valbo sockens fattigvårdsstyrelse hemställde om fastställelse av
överklagade resolutionen. Mannen Hiller var vid fattigvårdens meddelande
varken sjuk eller arbetslös.
Besvären föredrogos i Kammarrätten den 2 mars 1922, därvid
Kammarrätten (hrr Smerling, Ericif föredragande, Afzelius och Wikström)
yttrade:
Som det, med hänstn till vad upplyst blivit om mannen Hillers
arbetsförtjänst, får antagas, att de minderåriga barnen saknat erforderliga
medel till sitt uppehälle,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
