Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigvårdsstyrelsen i Gävle dock obetaget att av vederbörande söka
sitt åter i fall av befogenhet.
I besvär hos Kammarrätten har fattigvårdsstyrelsen i Gävle yrkat, att
enär fattigvårdsbehov enligt 1 § lagen om fattigvården icke kunde anses
föreligga, staden Gävle måtte befrias från ersättningsskyldighet i målet.
Hälsovårdsnämnden hemställde om fastställelse av överklagade
utslaget.
Besvären föredrogs i Kammarrätten den 11 april 1922, därvid
Kammarrätten (hrr Cygnæus, Ekenberg, Afzelius, föredragande, och von
Sydow) ej fann skäl att göra ändring i K. B:s utslag.
10.
Fr&ga om Göteborgs och Bohus läns landstings upptagningsanstalt vore
att likställa med i 42 § fattigvårdslagen omförm&lda anstalter.
Hos K. B. i Göteborgs och Bohus län sökte Brastads sockens
fattig-vårdsstyrelse åläggande för Göteborgs och Bohus läns landsting att
ersätta kostnaderna för arbetaren Oskar Edvard Bloms hustrus, Anna
Matilda Blom, vård å landstingets upptagningsanstalt i Lysekil under
tiden från och med den 9 maj till och med den 11 juli 1919 med tillhopa
SO kronor. Då landstinget för år 1920 anslagit 12,000 kronor till
uppehållande av Lysekils upptagningsanstalts verksamhet, ansåge
fattigvårdsstyrelsen den vara sådan av landstinget underhållen sjukstuga, som
omförmäldes i 42 § fattigvårdslagen.
Göteborgs och Bohus läns landstings fattigvårdskommitté, som hördes,
bestred kravet och anförde: Beslut rörande inrättandet av landstingets
upptagningsanstalt i Lysekil fattades år 1914. Sagda år beslöt
landstinget först inrättandet av en sjukstuga med sex sängar i Lysekil.
Emellertid ändrade landstinget samma år beslutet därhän, att i Lysekil skulle
inrättas i stället för en sjukstuga en upptagningsanstalt med sex sängar.
Anstalten av veke i flera avseenden från en sjukstuga. Så skulle t. ex.
styrelsen för anstalten icke utses på sätt sjukstugestadgan föreskreve.
Ej heller fick upptagninganstalten den sjukvårdsutrustning, som en
sjukstuga krävde. Varken lasaretts- eller sjukstugestadgan kunde anses äga
tillämpning å anstalten. Kommittén ansåge upptagningsanstalten icke
vara sådan anstalt, som omförmäldes i 42 § fattigvårdslagen.
Fattigvårdsstyrelsen genmälte härtill, att samma bestämmelser
rörande kommunalbetyg, ansvarsförbindelse och sjukvårdsavgifter, som gällde
vid länslasarettet, tillämpades vid upptagningsanstalten och att
landstinget utsåge styrelsen för anstalten.
Landstingets fattigvårdskommitté, som ånyo hördes, yttrade:
Bestämmelser om vilka handlingar, som skola bifogas framställning om plats å
anstalten, hade utfärdats av anstaltens styrelse. Anstaltens styrelse
bestode av fem ledamöter, av vilka två utsåges av stadsfullmäktige i
Lysekil och tre av landstinget. Direktion för sjukstuga skulle bestå av fyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
