Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i följd varav jämlikt 55 § lagen om fattigvården rätten till ersättning
för fattigvården förfallit,
finner Kammarrätten skäligt förklara Bottnaryds sockens
fattigvårds-styrelses talan icke kunna bifallas.
Från beslutet var extra kammarrättsrådet von Sydow, med vilken extra
kammarrättsrådet Asplund oeh kammarrättsrådet Norrman förenade sig, skiljaktig
samt yttrade:
»Jag finner på de av överståthållarämbetet anförda skäl och då Bottnaryds
sockens fattigvårdsstyrelses i målet förda talan anhängiggjorts inom den i 55 §
lagen om fattigvården den 14 juni 1918 föreskrivna tid av sextio dagar efter
den 16 april 1921, då kostnaden för ifrågavarande sjukvård av
fattigvårdssty-relsen guldits, ej skäl att göra ändring i det slut, vartill överståthållarämbetet
i överklagade utslaget kommit.»
18.
Talan mot K. B:s beslut, som icke innefattar slutlig prövning av målet,
får föras endast i sammanhang med klagan över beslut i huvudsaken,
(Jämför årg. VI, ref. nr 39.)
Hos vederbörande myndighet yrkade Bäckebo sockens fattigvårdssty-
-relse åläggande för fattigvårdsstyrelsen i Västerviks stad eller i annat
vederbörande fattigvårdssamhälle att ersätta kostnaden för vård och
underhåll åt ogifta Hulda Matilda Johansson och hennes minderåriga barn
från och med den 6 januari till och med den 16 februari 1919 med
tillhopa 94 kronor 50 öre.
K. B. i Jönköpings län har genom beslut den 13 augusti 1921,
enär genom den i målet verkställda utredningen icke kunnat utrönas,
att Hulda Matilda Johansson ägt hemortsrätt i kommun i Jönköpings
län vid tiden för ifrågavarande fattigvårds beviljande,
förklarat ansökningen, såvitt densamma riktats mot kommun i nämnda
län, icke kunna bifallas ävensom förordnat, att handlingarna i målet
skullo överlämnas till K. B. i Kalmar län för prövning, huruvida kommun
i sistnämnda län kunde till ersättningsskyldighet i målet förbindas.
I besvär till Kammarrätten yrkade Bäckebo sockens fattigvårdsstyrelse,
att ersättningsskyldighet i förutnämnda avseende måtte åläggas Skede
sockens fattigvårdsstyrelse.
Målet föredrogs i Kammarrätten den 21 november 1922, därvid
Kammarrätten (hrr Wählin, föredragande, Ljungberg, Sivert och Lundqvist)
utlät sig:
Som K. B:s beslut icke innefattar slutlig prövning av målet,
samt vid sådant förhållande talan mot samma beslut icke må mot
grunderna för 81 § 3 mom. lagen om fattigvården föras annat än i
sammanhang med klagan över slutligen meddelat utslag i målet,
finner Kammarrätten besvären icke kunna upptagas till prövning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
