Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
é
vårdsnämnd utgiva ersättning för fattigvård, som å Stockholms stadi
allmänna försörjningsinrättnings sjukvårdsa vdel ning under tiden fråd
och med den 8 januari till och med den 30 september 1920 meddelats
änkan Ida Matilda Charlotta Westerberg med sammanlagt 812 kronor,
det måtte varda ålagt änkan Westerbergs son, sadelmakaren Arthur
Westerberg i Sala, att ersätta nämnda belopp. Av beloppet i frågra hade
fattigvårdsstyrelsen — enligt vad handlingarna bilagda, å Stockholms
stads fattigvårdsnämnds vägnar undertecknade kvitton utvisade –––– er-
lagt den 5 juli 1920 263 kronor för tiden den 8 januari—31 mars 1920.
den 10 september 1920 273 kronor för tiden den 1 april—30 juni 1920
och den 20 november 1920 276 kronor för tiden den 1 juli—30
september 1920.
Arthur Westerberg bestred kravet, enär han saknade förmåga att
försörja sin moder. Han vore ägare till en gård i Sala med ett
taxeringsvärde av 21,000 kronor men intecknad för 15,000 kronor. Ar 192U
hade han varit taxerad för inkomst av arbete till belopp av 3,200 kronor.
Inteckningarna i fastigheten voro till fulla värdet belånade.
Magistraten i Sala, som hördes, förklarade sig av anförda orsaker
anse, att Westerberg icke genom att utgiva det belopp, varom fråga vore.
kunde antagas komma att sakna nödiga medel till underhåll för sig och
de sina.
K. B. i Västmanlands län gav resolution den 31 december 1921;
och enär det i målet ifrågakomna, av Vimmerby stads fattigvårdssty*
relse anhängiggjorda krav till varje del avsåge utfående av ersättning för
fattigvårdskostnad, som utgivits mer än 60 dagar, före det ansökningen
i målet den 16 december 1920 till K. B. ingivits,
samt Vimmerby fattigvårdsstyrelses rätt till ersättning för dylik
fattigvårdskostnad, jämlikt stadgandena i 55 § 1 mom. och 68 § lagen
om fattigvården, vore förfallen,
prövade K. B. skäligt ogilla Vimmerby fattigvårdsstyrelses i målet
förda talan.
I besvär hos Kammarrätten har fattigvårdsstyrelsen, under åberopande
av 55 § i fattigvårdslagen, fullföljt sin talan i vad den avsåg det belopp
av 276 kronor, som den 20 november 1920 av fattigvårdsstyrelsen
utbetalats såsom ersättning för änkan Westerbergs vård under tiden från och
med den 1 juli till och med den 30 september 1920.
Arthur Westerberg bestred ersättningsskyldighet i målet. Som den i
besvären ifrågavarande fattigvårdskostnaden avsåge tiden den 1 juli—
30 september 1920 och fattigvårdsstyrelsen icke visat, när beloppet
utbetalats, samt då dessutom fattigvårdskostnaden i sin helhet börjat utgå
långt tidigare, syntes, enligt Westerbergs förmenande,
fattigvårdsstyrel-sens rätt till ersättning jämlikt stadgarna i gällande fattigvårdslag vara
förfallen.
K. B. anförde i avgivet utlåtande följande. Det av Vimmerby
fattig-vårdsstyrelse i besvären åberopade stadgandet i 55 § fattigvårdslagen:
»––-eller, om fattigvården icke lämnats av den sökande fattigvårds-
styrelsen, inom samma tid, efter det kostnaden för fattigvården av
styrelsen guldits–––» torde för sin tillämpning förutsätta, att sökande-
styrelsen gottgjort ett annat fattigvårdssamhälle för kostnader, som be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
