Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig och barnet, därav hon, som icke hade någon kontant lön, vore i
stort behov.
Mjölby fattigvårdsstyrelse bestred kravet, enär icke
vistelsekommunen lämnat fattigvården i fråga.
K. B, gav resolution den 26 augusti 1922;
och enär, enligt vad av handlingarna framginge, Karin Antonia
Persson vid tiden för beviljandet av den fattigvård, varom i målet begärdes
ersättning, icke vistats inom Hogstads kommun,
funne K. B. Hogstads sockens fattigvårdsstyrelses talan icke kunna
emot 23 § gällande fattigvårdslag bifallas.
I besvär hos Kammarrätten fullföljde Hogstads sockens
fattigvårdsstyrelse sin förenämnda talan. Det vore visserligen sant, att
obligatorisk fattigvård i allmänhet borde lämnas av vistelsekommunen, som ju
bäst vore i tillfälle pröva, om behov av fattigvård förelåge, och att det
skulle vålla oreda, om fattigvård finge begäras hos vilken
fattigvårdsstyrelse som helst. Men med hänsyn till omständigheterna i detta fall
*— Karin Antonia Persson vistades nämligen i Hogstads socken, då den
av fattigvårdsstyreisen förut under år 1921 utgivna fattigvården
lämnades — torde det likväl här få anses med billighet och rättvisa förenat,
att Hogstads sockens fattigvårdsstyrelse finge utsöka den fattigvård,
varom nu vore fråga, oavsett att Karin Antonia Persson vid tiden för
dess beviljande uppehållit sig i annan kommun. Fattigvårdsstyrelsen
förmenade, att hemortskommunen icke kunde eller borde komma i bättre
rätt därigenom, att fattigvårdsstyrelsen meddelat fattigvården, än om
fattigvården beviljats av vistelsekommunen.
Mjölby fattigvårdsstyrelse hemställde, att besvären måtte lämnas utan
avseende.
Då målet föredrogs å en av Kammarrättens avdelningar, beslöts, att,
detsamma skulle föredragas och avgöras i plenum.
Målet avgjordes i Kammarrättens plenum den 14 december 1923,
därvid Kammarrätten (hrr östergren, Lagerbring, Wåhlin, Smerting,
Cyg-næus, Waldenström, Hallberg, Norrman, Erici, ETcenberg, Asplund,
Ljungberg och von Sydow) ej fann skäl att göra ändring i K. B:s
resolution.1
Talan över K. B:s beslut, varigenom vägrats handräckning enligt 72 §
fattigv&rdslagen för inställande av försörjningspliktig till arbete, har
förklarats icke skola föras hos Kammarrätten.
(Jämför ref. nr 70.)
Vid sammanträde den 6 mars 1922 har Bjuvs sockens
fattigvårdsstyrelse, jämte det fattigvårdsstyrelsen beslutat tilldela två sjömannen Ove
1 Fattigvårdslagstiftningskommittén har yttrat sig i fråga om
mantatsskriv-ningskommunens bristande rätt till ersättning av hemortskommunen för lämnad
fattigvård i sitt betänkande, del I, avdelning 2, sid. 295.
5—2S2259. Fattigvårdsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
