Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men i målet omförmälda fattigvård allenast till den del, den lämnats
Märta Elisabet Bodins minderåriga barn samt utgått till modern under
en tid av trettio dagar efter hennes den 23 oktober 1922 inträffade
barnsbörd, kunde anses betingad av sådant behov, varom formales i 1 §
av gällande fattigvårdslag,
prövade K. B., med stöd av åberopade lagen, rättvist allenast på det
sätt bifalla fattigvårdsnämndens i målet förda talan, att
fattigvårds-styrelsen i Solna socken förpliktades att ersätta fattigvårdsnämndeu
kostnaden för vård och underhåll å barnasylen från och med den 7
november 1922 av Märta Elisabet Bodin med ett skäligt ansett belopp av
tre kronor om dagen till och med den 22 berörda november eller den
dag, hon därifrån tidigare kunde hava utskrivits, samt av hennes
minderåriga barn med ett skäligt ansett belopp av 2 kronor om dagen,
till dess barnets behov av fattigvård upphört eller upphörde eller
för-sörjningsskyldigheten av annan övertagits eller overtoges, ävensom for
läkarbetyget med skäliga 3 kronor.
I besvär hos Kammarrätten har fattigvårdsnämndeu yrkat, att
ersättning för Märta Elisabet Bodins vård å barnasylen, vilken vård
upphört först den 5 januari 1923, måtte utdömas för tiden till och med
fyrtioandra dagen efter barnsbörden. Till stöd härför åberopades 5 §
i lagen den 14 juni 1917 om barn utom äktenskap, vilken bestämmelse
grundade sig på medicinska myndigheters utlåtande angående den tid
en kvinna efter barnsbörd finge anses oförmögen till arbete. Under
denna tid av sex veckor förelåge uppenbarligen behov enligt 1 §
fattigvårdslagen.
Solna sockens fattigvårdsstyrelse hemställde om fastställelse av
överklagade utslaget.
Målet avgjordes av Kammarrätten den 10 mars 1924, därvid
Kammarrätten (hrr Norrman, Ljungberg och Bratt) ej fann skäl att göra
ändring i K. B:s utslag.
51.
S&dan understödstagares bortovaro fr&n hemortskommunen, som utgör
en förutsättning för rätt till gottgörelse av staten enligt 60 § 2 mom.
fattigvårdslagen, har ansetts föreligga, d& vederbörande under tre år på
egen bekostnad vistats & utom hemortskommunen beläget hospital.
Hos K. B. i Uppsala län sökte fattigvårdsstyrelsen i övergrans socken,
att som fattigvårdsstyrelsen för vård under år 1922 åt Gabriel Paridon
Pihlström å Uppsala hospital och asyl utgivit 397 kronor 50 öre, det
måtte åläggas Uppsala läns landsting att ersätta fattigvårdsstyrelsen
berörda belopp.
Av ansökningshandlingarna framgick, att Pihlström, som var
mantalsskriven och ägde hemortsrätt i övergrans socken, vårdats å hospitalet på
egen bekostnad från den 5 juni 1914 till och med 1921 års utgång samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
