- Project Runeberg -  Fattigvårdsmål. Referat. Mål avgjorda i kammarrätten / Årg. 20/22 (1922/1924) /
95

(1904-1925)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stora Harrie sockens fattigvårdsstyrelse bestred kravet. Av de båda
mantalsskrivningarna för år 1920 måste den i Malmö vidtagna anses hava
varit den rätta. Visserligen hade Nilsson blivit mantalsskriven i Stora
Harrie socken för år 1921, men härvid vore att märka, ej allenast att
denna mantalsskrivning vore felaktig, utan även att samma
mantalsskrivning icke gällde till bestämmande av Nilssons hemortsrätt, enär Nilsson
icke efter nämnda mantalsskrivning inflyttat till Stora Harrie socken,
varest han för övrigt icke vistats sedan många år tillbaka.

Malmö fattigvårdsstyrelse bestred kravet under hänvisning till att
Nilsson för år 1921 varit mantalsskriven i Stora Harrie socken.

K. B. har genom utslag den 5 februari 1923, i vad det blivit hos
Kammarrätten överklagat, utlåtit sig sålunda:

Utgifterna för hospitalsvården måste anses vara föranledda av sådant
behov, som avsåges i 1 § i lagen om fattigvården.

I målet vore upplyst, att Nilsson varit för år 1921 mantalsskriven i
Stora Harrie socken. Såvitt handlingarna utmärkte, hade han icke
under sagda år kommit i åtnjutande av fattigvård av beskaffenhet att
inverka på hans förvärv av hemortsrätt. Vid sådant förhållande och då
bestämmelsen i 45 § 2 stycket ovanberörda lag ej kunde anses vara å
förevarande mantalsskrivning tillämplig, finge Nilsson antagas hava vid
fattigvårdens beviljande ägt hemortsrätt i Stora Harrie socken.

På grund härav prövade K. B. skäligt på det sätt bifalla
fattigvårds-styreisens i Svedala socken talan, att fattigvårdsstyrelsen i Stora Harrie
socken förpliktades att med 84 kronor ersätta fattigvårdsstyrelsen i
Svedala socken kostnaden för Nilssons hospitalsvård under tiden från och
med den 24 maj till och med den 18 juli 1922.

I besvär hos Kammarrätten har fattigvårdsstyrelsen i Stora Harrie
socken yrkat befrielse från den ådömda ersättningsskyldigheten.

Svedala sockens och Malmö stads fattigvårdsstyrelser hemställde i
avgivna förklaringar om fastställelse av överklagade utslaget.

Målet avgjordes av Kammarrätten den 1 oktober 1924, därvid
Kammarrätten (hrr östergren och Smerting) yttrade:

Som Nilsson blivit för år 1920 mantalsskriven såväl i Stora Harrie
socken, där han jämväl för år 1919 varit mantalsskriven, som i Malmö
stad,

samt med avseende å vad i målet blivit upplyst Malmö får anses hava
varit Nilssons rätta mantalsskrivningsort för år 1920,

alltså och då Nilsson icke, såvitt handlingarna utvisa, efter det han
hösten 1919 avflyttat från Stora Harrie socken, åter dit inflyttat,
vid vilket förhållande Nilssons mantalsskrivning i Stora Harrie socken
för år 1921, jämlikt grunderna för 45 § andra stycket lagen om
fattigvården, icke kan anses gälla till bestämmande av hans hemortsrätt,
samt Nilsson icke, såvitt i ärendet visats, genom mantalsskrivning för
år 1921 förvärvat hemortsrätt inom annat fattigvårdssamhälle,

finner Kammarrätten Nilsson hava år 1922 ägt hemortsrätt i Malmö.
I följd härav och enär kostnaden för ifrågavarande hospitalsvård måste
anses vara att hänföra till 1 § nämnda lag,

finner Kammarrätten skäligt, med ändring av överklagade utslaget
dels befria Stora Harrie sockens fattigvårdsstyrelse från den ådömda er-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fattigvmal/1922/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free