Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F
Lybeck, med vilken kammarrättsråden Hallberg, Norrman, Ekenberg,
Wahlund och Asplund förenade sig, yttrade, att han funne
hälsovårdsnämnden i dess ovan angivna egenskap på grund av innehållet i 58 §
föreDämnda lag icke vara underkastad den ifrågavarande
preskriptions-bestämmelsen.
Extra kammarrättsrådet von Sydow ansåg, att ovanberörda stadgande
i 55 § lagen om fattigvården i förevarande fall ägde tillämplighet och
anförde därvid till närmare utveckling av sin mening:
►Mitt i målet avgivna votum har jag grundat på den utredning, eom
före-bragts i ett av Kammarrätten den S april 1924 avgjort mål angående besvär av
Göteborgs hälsovårdsnämnd (n:r 2371/1922 A. D.) och som innefattas i en här i
transsumt bifogad skrivelse av den 4 mars 1924 från ombudsmannen hos Göteborgs
fattigvårdsstyrelse. Av denna utredning finner jag framgå, att fattigvård, som
meddelas i form av vård å någon av Göteborgs stads i skrivelsen uppräknade
sjuk vårdsanstalter, städse måste anses vara meddelad av Göteborgs
fattigvårds-samhälle. Då någon ersättning för vård av medellösa sjuka å ifrågavarande
sjukvårdsinrättningar under inga omständigheter — vare sig patienterna äro
hemorts berättigade i Göteborg eller i annan kommun — utbetalas av Göteborgs
fattigvårdsstyrelse, synes mig detta innebära, att de funktioner, som i allmänhet
åligga fattigvårdsstyrelse, i Göteborg uppdelats mellan fattigvårdsstyrelsen och
hälsovårdsnämnden och att även sistnämnda myndighet, då densamma uppträder
såsom sökande i fattigvårdsmål, måste anses representera Göteborgs
fattigvårds-snmhälle och förty vara underkastad preskriptionsbestämmeUerna i 53 §
fattig-vårdslagen.
Mot en tillämpning i förevarande fall av 58 § talar även det förhållande, att
under det enligt motiven till fattigvårdslagen offentlig myndighet eller allmän
anstalt eller inrättning, som avses i 58 §, ansetts böra med sitt ersättningskrav
i främsta rummet få vända sig till vistelsekommunen, vilken sedermera skulle
föra talan mot hemortskommunen, en sådan procedur icke kan ifrågakomma
mellan Göteborgs hälsovårdsnämnd i egenskap av sjukhusdirektion och Göteborgs
fattigvårdsstyrelse såsom representerande Göteborg i egenskap av
vistelsekora-mun.»
Med extra kammarrättsrådet von Sydow instämde presidenten
östergren, kammarrättsråden Lagerbring, Wåhlin, Cygnæus och Erici samt
extra kammarrättsrådet Ljungberg.
Kammarrättsrådet Afzelius, med vilken kammarrättsråden Smerting
och Waldenström instämde, yttrade:
»Då fattigvården meddelats å en Göteborgs fattigvårdssamhälle
tillhörig sjukvårdsinrättning, måste fattigvården anses lämnad av
Göteborgs fattigvårdssamhälle. Vid sådant förhållande anser jag i likhet
med extra kammarrättsrådet von Sydow, att preskriptionsbestämmelsen
i 55 § fattigvårdslagen är tillämplig i förevarande fall.»
Majoriteten inom Kammarrätten hade alltså förklarat
preskriptionsbestämmelsen i 55 § fattigvårdslagen vara i förevarande fall tillämplig.
Målet föredrogs ånyo å avdelning den 20 november 1924, därvid
Kammarrätten utlät sig,
att enär hälsovårdsnämnden icke anhängiggjort sin talan inom den
tid, som stadgades i 55 § fattigvårdslagen,
samt rätt till ersättning för ifrågavarande, hustru Hagberg
meddelade vård följaktligen jämlikt samma lagrum förfallit,
funne Kammarrätten (hrr Lybeck, föredragande, Afzelius och
Wahlund) ej skäl att göra ändring i det slut, vartill K. B. genom den
överklagade resolutionen kommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
