- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
4

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

De skandinaviska kronhjortarna.

Af E. L.

edan urminnes tid har det funnits vilda
kronhjortar i Skandinavien både i Sverige och
Norge. I Sverige finnes numera vild kronhjort
i endast i Skåne och äfven inom detta landskap
är dess förekomst starkt begränsad. Det
[är nämligen endast på ett fåtal herregods,
som den har sitt stamhåll. Bland dessa böra i främsta
rummet nämnas Häckeberga, Övedskloster, Söfdeborg, Snogeholm,
Lyckås-Högesta-Baldringe, Börringe och Skabersjö förutom
några andra, där blott enstaka kronhjortar träffas. Den
nuvarande stammen af kronhjort är tyvärr ej stor, troligen ej
mera än omkring ett 100-tal djur. Orsaken till, att detta vår
inhemska faunas vackraste däggdjur så hårdt decimerats,
ligger däri, att det är ett ganska svårt skadedjur på de
granplanteringar, som på senare år allmänt anlagts i Skåne.
Hjortarna ha nämligen fått den olyckliga vanan att skala af barken
på granarna och oftast sker detta i så stor utsträckning, att
träden dö bort. För 30—40 år sedan voro hjortarna mycket
talrikare, men började då att skala af barken af unga bokar,
så att man 1875 måste anställa en stor razzia. Denna sattes
på ett fullt systematiskt sätt i verkställighet nämligen på
sådant sätt, att man spårade djuren och framför allt sökte
bort-skjuta sådana, om hvilka man hade sig bekant, att de förgripit
sig på träden. På sådant sätt lyckades man stäfja ofoget. Det
var hufvudsakligen gamla hindar,1 som voro de värsta, och
sedan dessa undangallrats, begränsades skadegörelsen så
fullständigt, att efter 1877 knappt något fall af bokskalning iakt

1 Enligt benäget meddelande af grefve T. Thott.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free