Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rygg, liksom en takås längs nosen och bli till följd häraf fullt
synliga utefter hela sin längd, när skallen ses från sidan. Den
norska kronhjorten (fig. 2) återigen har jämförelsevis kortare
och bredare näsben, hvilkas största bredd ej ens innehålles
2 V2 gång i deras längd. Dessutom äro näsbenen hos denna
ras mycket plattare, så att de framtill alls ej eller knappast
bli synliga, när skallen betraktas från sidan. Den lucka mellan
ansiktsbenen, som hos hjortdjuren alltid finnes framför ögat
mellan öfverkäksben, tårben och näsben, är hos den svenska
kronhjorten mycket större samt mera triangulär än hos den
norska. Tårgropen hos den senare är grundare. Bentaket öfver
ögonhålan är hos den svenska hjorten tjockare och genomborradt
af flera små hål, hos den norska tunnare med ett vidt hål.
Dessa skiljaktigheter vinna ökad betydelse och intresse,
då man finner, att i alla de afseenden, som nu uppräknats, och
i hvilka den norska hjorten afviker från den svenska, den
närmar sig till motsvarande egenskaper hos hos Nordamerikas
Wapiti. Den har likväl ej någon nära frändskap med denna.
Den svenska kronhjorten är typen för Linnés Cervus
ela-phus och då denna, som nu framhållits, ej förekommer i något
annat land hvarken i Tyskland ej heller i Norge eller
Skottland är det för oss svenskar ett dyrbart arf att förvalta så,
att ej typen för en af Europas vackraste och ståtligaste
djurformer må utplånas från jorden i och med detsamma den
utrotas hos oss. Visserligen finnes den ännu på flera gods i
Skåne och tolereras där, men med andra tider kunna andra
ägare komma, som äro mindre högsinta och ha mindre intresse
för naturen och villebrådet. Kronhjortens dagar blefvo då
snart räknade. Det vore därför staten värdigt att träda
emellan och bereda en säker fristad för den svenska kronhjorten i
någon kronopark.
Den norska kronhjorten har jag kallat Cervus elaphus
at-lanticus, emedan den hufvudsakligen lefver vid Atlantens kust
och på öar längs densamma.
Till Skandinavien ha kronjortarna inkommit söderifrån.
Till Sverige skedde invandringen säkerligen öfver Danmark vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
