Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
pinnarior, har påvisat, att vandringscellerna hos dessa larver
vid tidpunkten för förvandlingen samla sig kring sådana
väf-nader och organ, som äro dömda till undergång, angripa deras
försvagade celler och taga små stycken af dem in uti sig för
att där lösas och assimileras. Med ett ord, vandringscellerna
uppäta sådana delar af larven, som under utvecklingen blifva
obrukbara och därför skadliga. Genom detta vandringscellernas
tillvägagående vinnes den stora fördelen, att larven ej går
förlustig den näringssubstans, som finnes i de onyttiga och
utdömda väfnaderna, utan att den stannar inom kroppen och
omarbetas af vandringscellerna till nytt byggnadsmaterial för
larven under dess fortsatta utveckling. Äfven hos flera andra,
ryggradslösa djur har Metschnikoff kunnat konstatera, att, när
en atrophie äger rum, detta sker genom förmedling af
vandringsceller, och han anser sig berättigad att tillskrifva
vandringscellerna samma förmåga hos alla djur, som genomgå dylika
djupt ingripande metamorfoser.
Enligt Metschnikoff hafva sålunda vandringscellerna den
viktiga rollen sig tilldelad att vid djurens förvandlingar förtära,
upplösa och bortskaffa för larven obrukbara väfnader och
omsätta dem i brukbar substans, som af cellerna i fråga
öfver-föres såsom näring till nya utväxande organ. Detta kallas
Metschnikoffs phagocyt-teori, som dock, såsom vi längre fram
skola påvisa, fått en vida större utsträckning.
Metschnikoffs ofvan uttalade åsikt har vunnit mycken
anslutning, om det också ej får förtigas, att tvifvel mot dess
riktighet framkastats från flera håll.
Såsom bekant undergår vår vanliga groda under
utvecklingen en mängd egendomliga förvandlingar. På våren finner
man litet hvarstädes i smärre vattensamlingar massor af små,
lifliga grodlarver framkläckta under solvärmens inflytande. De
andas då med gälar, sakna extremiteter och simma likt fiskarne
med en lång, hög simsvans. Så småningom resorberas gälarna,
de bakre extremiteterna frambryta, därpå de främre, och under
tiden reduceras simsvansen allt mer och mer, tills endast en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
