Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"5
art alltså kallas »den andra och mindre», eller Willughby.
»Asellus major vulgaris, Belgis Cabiliau» (»den större vanliga
torsken, belgiernas kabiljo»). Säkrast var dock ehuru än
tyngre att framdraga hela beskrifningen. Binomenklaturen
utgjorde alltså ett ofantligt stort och fullständigt epokgörande
framsteg. Utan den skulle en systematisering af den
zoologiska vetenskapen ej varit möjlig. Den antogs också genast
och tillämpades snart af alla zoologer, som befattade sig med
beskrifning af djur o. s v. Men under årens lopp insmögo
sig dock så småningom en hel del misstag och missbruk.
Nya namn gåfvos åt djur, som redan hade sådana, antingen
på grund af ovetenhet om det rätta sakförhållandet eller
stundom af rent okynne, i det man menade, att det gamla namnet
ej var passande, eller af andra än mindre tilltalande skäl. På
sådant sätt fingo en del djurformer flere, ibland kanske en hel
mängd namn, som stundom kunde vara i bruk samtidigt och
orsaka missförstånd och andra svårigheter. För att råda bot
härför och en gång för alla fastslå lagar som ej finge
öfver-skridas, utarbetades nomenklaturregler af en internationell
kommitté, som efter en del förberedande arbeten i olika
länder tillsattes vid den internationella zoologkongressen i Leiden
1895. Dessa regler fastslogos definitivt af den internationella
zoologkongressen i Berlin 1901 och ha sen dess lojalt tillämpats
af alla länders zoologer, och det är naturligtvis i enlighet med
dessa regler, som en normal förteckning öfver våra ryggradsdjurs
namn måste utarbetas. Några af dessa internationella zoologiska
nomenklaturregler må här i korthet anföras: Inom djurriket får
ett släktnamn endast användas en gång och inom släktet får
ett art- eller underartsnamn endast användas en gång. Namn,
som en gång af berättigad anledning förlorat giltighet, få ej
ånyo upptagas.1 Ett namn som en gång gifvits kan ej
återkallas eller ändras ens af författaren själf. En del
bestämmelser om skrifsätt o. s. v. kan förbigås, men den viktiga prioritets-
1 Detta gäller säväl om homonymer, cl. v. s. samma namn för tvenne skilda
saker, som om synonymer, d. v. s. tvä eller flere olika namn for samma sak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
