- Project Runeberg -  Fauna och flora / Första årgången. 1906 /
155

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’55

sandbildning har funnits i rikligaste mängd i form af pä
platsen befintligt rullstens- och kross-stensgrus. Därjämte och i all
synnerhet har svämsand tillförts af den närbelägna Storån,
som utmynnat i sjön tätt invid grundet. Dessa samverkande
omständigheter ha gjort Slättösand till den mäktigaste af alla
de sandreflar, som afsatta i eller invid den forna Bolmen
nu uppskjuta ur de torflager, som fyllt det torrlagda
sjö-bäcknet.

Ytterligare trenne flygsandsfält, ehuru af ringare
utsträckning, hafva funnits på ifrågavarande område. Två af dem äro
dock sedan några decennier öfvervuxna af barrskog, det ena,
beläget mellan Ås by och kyrka, genom plantering, det andra,
beläget mellan Forsheda och Torskinge kyrkor, genom
själf-sådd från omgifvande tallskog. Blott sandfältet i Kulltorps
socken, näst Slättö-fältet det största och nu jämte detta det
enda, kvarstår i sitt gamla skick.

Man kan fråga efter orsaken till flygsandens uppkomst
och utbredning, eller, hvilket är sak samma, till det
förutvarande vegetationstäckets brytande och försvinnande inom,
geologiskt sedt, allra nyaste tid. Vid sista besöket på sanden
tror sig författaren i denna punkt ha kommit sanningen på
spåren. I närheten af de förut omnämnda pölarne hade
nämligen sanden drifvit undan och blottat, hvad som i förstone
syntes vara en mörkt brunfärgad klippgrund, men som befanns
vara ett kompakt och sammanhängande ortstenslager. I hur
stor utsträckning dylika lager äro tillfinnandes å det nu
sand-täckta området är ej ännu undersökt. Sannolikt är emellertid,
att denna sandrefvel i likhet med de flesta andra varit
öfver-vuxen af vegetation. Efter hand, som ortstensbildningen i
marken framskred, ställdes växterna under allt sämre villkor,
och slutligen — i början af 1700-talet — uppstod en
markblotta, hvarvid kanske bidragit någon omständighet af lokal
och tillfällig natur. Från denna första markblotta har sanden
sedan med vindens hjälp förts allt vidare omkring, täckande
och förkväfvande den genom markförsämringen starkt försvå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1906/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free