Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7*
År 1892 undersökte Korotneff i Kiew förvandlingsprocessen
hos en mal (Tinea) och kom därvid till det resultat, att
vandringscellerna ej alls deltaga i förstörelseverket. Oaktadt detta
helt och hållet står i strid emot hvad ofvan nämnde forskare
funnit vara förhållandet hos flugan, betviflade Korotneff
ingalunda riktigheten af deras iakttagelser. Tvärtom frågar han
sig, huru man teoretiskt skall kunna förklara två så olika
företeelser, en mekanisk förstöring af väfnaderna medelst
vandringsceller hos flugan och en kemisk sådan utan några dylika celler
hos målen, hvilka båda praktiskt föra till samma resultat. Han
tror, att den tidsrymd, som åtgår för de båda djurens
förvandlingar, därvid spelar en ej obetydlig roll. Flugans
metamorfos fullbordas inom några få dagar, under det att målen
behöfver mer än två veckor till sin förvandling. I förra fallet
måste de gamla, försvagade organen hastigt försvinna, i det
senare åter är detta ej af nöden. En allmän degeneration är
en långvarig process, som omöjligen kan lämpa sig för flugan;
här måste vandringscellerna gripa in och påskynda
förstörelseverket.
Utaf det anförda torde framgå, att mycket talar för deras
åsikt, som tillskrifva vandringscellerna en betydande roll vid
väfnaders degeneration särskildt under djurens förvandlingar,
men att också i många fall en enkel upplösningsprocess ej är
utesluten.
Men, såsom jag i det följande skall söka visa,
vandringscellernas verksamhet är ej begränsad blott till att förstöra och
bortföra obrukbara partier af väfnader och organ. De angripa
äfven och upptaga i sig främmande, i kroppen inkomna ämnen.
Redan år 1862 fann Ernst Hæckel efter en injektion med
indigo i en hafsmollusk (Tethys), att indigokornen hade inträngt
i det inre af de hvita blodkropparna eller, som vi benämna
dem, vandringscellerna. Metschnikoff har på ett lysande sätt
fullföljt detta uppslag och kommit till vidtgående, förr ej anade
resultat.
Under åren 1883 och 1884 offentliggjorde han i olika
tidskrifter en serie undersökningar rörande detta ämne, och skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
