Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e. lönnberg: »stellers sjö-ko» (rhytina gigas) 3
sig stranden för att beta af »sjögräset» (tången). Djuren voro
alltid ute i vattnet och kommo aldrig i land. Detta gjorde,
att vi började spekulera, på hvad sätt vi skulle kunna fånga
dem. Jag lät för detta ändamål smida en järnkrok med
hul-ling som på en fiskkrok, men med en vikt af 15 till 18
skålpund. Till denna krok bands en 4 tums tjock pertlina. Ena
ändan af dennna lämnades i land, 5—6 karlar togo den andra
med den hvassa kroken och rodde ut i en båt helt sakta till
djuret, som, när det äter, håller hufvudet under vattnet men
alltid har ryggen ofvan vattnet. En af de starkaste karlarne
vi hade stod frami båten och när den kom fram till djuret,
högg han kroken mellan dess refben. Därpå halade vi alla,
som stodo på land ända till 40 man högt, men vi drogos
ofta ned i vattnet ända till under armarne. Slutligen brast
pertlinan och kon gick med krok och allt. Vi förnyade vår
redskap och började om igen, men i stället för pertlinan togo
vi en 4 tums »Gynloper» och den kunde ej slitas af. Dessutom
beväpnades folket i båten med värjor, bajonetter och spjut,
hvarmed de förföljde och stucko djuret, tills det mycket varma
blodet sprutade ut som en »fontain». På det sättet Lrtgick
det stundom en hel timme tills hennes krafter mattades och
vi halade henne i land och lät henne ligga till ebben kom, då
hon låg på torra land. Då måste vi alla raskt hugga och
skära, liksom också bära till bostaden, innan floden kom, på
det att ingenting skulle gå förloradt.»
Waxell uttrycker sin tillfredsställelse med denna fångst.
»Af alla olikartade lifsmedel, som vi brukat under hela tiden,
var detta det bästa, ty köttet är smakligt och sundt, emedan
djuret ej äter något annat än sjögräs. Vi befunno oss däraf
mycket »lättare» och blefvo fullt friska. Det var ingen ringa
lycka för oss, att vi började fånga dessa djur, ty för det första
voro vi hela tiden mätta, och för det andra, om jag ej fått dessa
djur, så skulle jag ej ha kunnat föda timmermännen, utan
arbetet hade följaktligen blifvit eftersatt och vi hade tvungits att
stanna på denna ö ännu en vinter, och för det tredje, när jag
fångat ett af dessa djur, så fanns lifsmedel nog för hela »kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
