Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3°
FAUNA OCH FLORA
och, ehuru dessa ej nagonstädes äro rena och fullt typiska, äro
dock de förra förhärskande på fågelns undersida och de senare
på vingarne, stjärten och halsryggen. Men i vissa afseenden
afviker exemplaret i fråga från både tupp och höna af riporre.
En anatomisk undersökning visade, att fågeln var en höna med
tydligt utbildad om också liten äggstock.
Frågan är nu, huru skola dylika blandade karaktärer i
fjäderdräkten tydas. Rätta svaret är nog, att sexualiteten hos
fågeln varit så svagt utbildad eller med andra ord, att fågeln
varit steril. Vi veta ju, att sterila hönor af åtskilliga hönsfåglar
antaga mer eller mindre utpräglad tuppdräkt och äfvenledes att,
ehuru mera sällan, sterila tuppar delvis antaga höndräkt. 1
Bland hönsfågelsbastaderna ha sterila former ej varit på tal,
men det är tydligt, att äfven bland dem sådana exemplar
finnas, hos hvilka sexualiteten är så svagt utvecklad, att den ej
kan så att säga reglera fjäderdräktens utveckling åt ena eller
andra hållet d. v. s. till ett visst köns typiska dräkt. Utom
den nu här beskrifna riporren finnes i Riksmuseum en mycket
intressant rackelhöna, som bär en sådan dräkt, att man kan
kalla den en steril rackelhöna i partiell tuppdräkt.
Det är klart att ytterligare material för belysning af dessa
frågor är af stort intresse.
Smärre meddelanden.
Iakttagelse rörande småvesslans (Putorius
ni val is) vinterdräkt.
I slutet af febr. 1906 erhöll jag genom en fågelhandel en
småvessla i helhvit vinterdräkt, insatte den i en tättrådig
fågelbur, gjorde ett stengryt åt henne och lät den för öfrigt att börja
med vara så mycket som möjligt för sig själf. I Brehms
»Tier-leben» anföres, att orsaken, hvarför de ej kunna länge bli vid
lif, då de fångas som äldre, är, att de så att säga dö af ilska.
1 De förra kallas med en vetenskaplig term arrenoida hönor och de senare
thelyida tuppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
