Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE MEDDELANDEN
3 I
Redan i slutet af mars började fällningen af vinterdräkten,
och den vanliga mårdfärgade sommarfällen var färdig de första
dagarne af april. Hon uppföddes hela tiden med rått ox- eller
kalfkött och mjölk; bada gjorde hon aldrig. Den fortfor hela
tiden vara lika ilsken, och genom de myckna exkrementerna,
hvilka dagligen måste aflägsnas och ändock förorsakade en
kännbar frän lukt, var hon ganska besvärlig. Jag ville dock
härda ut i det längsta för att se, om hon åter skulle erhålla
sin vackra hvita vinterdräkt, men då hon i medio af sept.
började fälla, inställde sig i stället den utterfärgade dräkten. Det
synes alltså gifvet, att klimatet, här rumstemperaturen, orsakat
det besynnerliga uteblifvandet af den hvita vinterdräkten.
Intressant vore se, huruvida, om den åter skulle hållas i
det fria, den finge igen sin hvita dräkt.1 Jag behöll djuret till
den 17. dec. 1906, då det öfvertogs af Skansens zoologiska
trädgård, dess första exemplar af detta det minsta rofdjur i
Europa. Q m
Blåmesens utbredning- i Sverige
har på det hela taget ansetts sammanfalla med ekens och den
har räknats höra till »ekfaunan», såsom af undertecknad
uttalades 1895 i en liten uppsats i en utländsk tidskrift.2 Till
samma »ekfauna» räknades likaledes med anledning af dess
utbredning, så vidt den då var känd, grönsångaren. I sista
häftet af denna tidskrifts föregående årgång meddelades, att
1 Ifrågavarande iakttagelse är af stort intresse, då den synes ådagalägga
det direkta sambandet mellan temperaturen och vinterdräktens färg. Det skulle
också därför vara bra, om någon finge tillfälle och ville förnya detta experiment
och sedan delgifva resultaten i denna tidskrift. En engelsk zoolog
Barrett-Ha-milton sökte härom året göra så stor skillnad mellan den småvessla, som blef
hvit om vintern och den som förblef brun, att han uppställde dem som typer för
två olika underarter. Riktigheten häraf bestreds från svenskt håll af Lönnberg,
som påpekade, att här i landet visserligen alla småvesslor längst i norr voro
helhvita om vintern och i Skåne alla voro bruna om vintern, men i
mellanliggande delar, t. ex. Väster- och Östergötland, blefvo en del exemplar hvita, men
en del behöllo sin bruna färg och detta tydde ej på någon åtskillnad till ras,
desto mer som inga andra hållbara karaktärer kunde uppletas. Alla ytterligare
upplysningar angående småvesslans vinterfärg mottagas tacksamt af Red.
2 Biol. Centralblatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
