Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
FAUNA OCH FLORA
en högst märklig blandning af egenskaper. I vissa afseenden
visa de sig vara produkter af en synnerligen höggradig
specialisering såsom t. ex. med afseende på snabelns, hufvudets,
tandsystemets byggnad och utveckling. I andra tyckas de
kvarstå på en ovanligt primitiv och låg ståndpunkt såsom t. ex.
med afseende på fotbyggnaden. I åter andra fall kan samma
organ sedt från olika synpunkter te sig både såsom
spe-cialiseradt och som primitivt. Detta gäller t. ex. om elefantens
hjärna. Stora hjärnans hemisfärer äro ej så starkt utvecklade
bakåt, att de täcka lilla hjärnan, och häri ligger ju en likhet med
de lägre däggdjuren. Men å andra sidan är stora hjärnan
mycket rikt försedd med komplicerade vindlingar, hvilka tyda
på en hög utveckling och förklara dessa djurs stora intelligens.
Slutligen är det i vissa fall tydligt, att en utveckling från det
ursprungliga tillståndet ägt rum, men att denna utveckling gått
i motsatt riktning mot den, som eljes är vanlig inom
däggdjursserien. Ett exempel härpå finna vi i frambenens byggnad
hos elefanterna. Hos lågt stående däggdjur ingå både
arm-bågsben och strålben i leden mot handlofsbenen (carpalbenen)
i tämligen lika grad. Det förra dock alltid något mindre. När
sedan utvecklingen skrider framåt, vare sig den tenderar att
bilda en springfot eller en gripfot, plägar följden bli, att nedre
ändan af armbågsbenet antingen alldeles uttränges från
carpal-leden och blir rudimentär såsom hos högre klöfdjur och
hof-djur, eller ock blott kvarstår på ledens yttersida, och tjänar
till att styra och leda framfotens rörelser vid vridning och
sidorörelser. Hos elefanterna har emellertid det motsatta
inträffat. Där har armbågsbenets nedre ända intagit större delen
af leden mot handlofven och trängt undan strålbenet, som
blif-vit svagare tvärtemot den vanliga regeln.
En annan egendomlighet företer elefanternas skelett med
afseende på extremitetbenens inbördes proportioner. De ha
jemförelsevis mycket långa ben, och detta beror dels
därpå, att öfverarmben och lårben ej bilda vinkel mot
underarmen resp. underbenet som hos andra djur, utan
extremite-ternas alla ben, äfven de öfversta stå vertikalt och alla äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
