- Project Runeberg -  Fauna och flora / Andra årgången. 1907 /
77

(1906-1936) With: Einar Lönnberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAGELNOTISER

77

I häftet n:r 3 för 1906 har märket H. C. H—n lämnat en
notis att Lams ridibundus ankommer till Gotland »i sin vackra
sommardräkt». Tillåter mig då erinra om, att tidigt på våren är det
rosenröda skimret på måsens bröst bäst utveckladt och att nämnda
färg försvinner mera ju längre fram det lider mot sommaren.

Samma signatur har också lämnat uppgiften att »skatan
saknas i hela nordliga Gotland och endast finnes i de södra
socknarna». — Att hon förekommer mera sparsamt i de norra delarna
af ön än i de södra är nog sant, men hon saknas ingalunda i de
förra. Under en resa 1904 såg jag henne i Lärbro, Helvi och
Gothems socknar.

I samma häfte har Henrik Hasselgren delgifvit tidskriftens
läsare sina iakttagelser »ur alfågelns lif». Så får man läsa att
»nattetid gå de (allarna) upp på någon enslig strand». Högst
intressant vore att få reda på de stränder t. ex. på Gotland, som
af alfågeln begagnas till nattläger, och än mera om författaren
själf verkligen iakttagit fågeln nattetid på uppgifna lokaler.
Jaktkamrater till mig och jag själf hafva funnit, att så fort det
skymmer på, flyger fågeln till hafs, och ville vi få en god jaktdag
an-sågo vi lämpligast att vara på fågelns käraste betesplatser, innan
det blifvit ljust. Då fick man nämligen skjuta, när fågeln kom
sträckande in utifrån hafvet.

Längre fram i artikeln säger författaren »helst ligger han och
fiskar innanför strandbränningen på jämförelsevis grundt vatten».
Min erfarenhet från Gotland är, att fågeln i större antal mycket
sällsynt träffas innanför bränningarna, men då inga grund eller ref
finnas går han ända in till stranden. En sådan plats vid Visby
är båtläget vid Fiskartornet och trakten bortöfver åt hamnen till.
Norr därom ses fåglarna i flock sällan intill stranden, förr än man
kommit ut till viken vid »Fahnehielms källa».

1 motsats till herr Hasselgren har undertecknad haft den stora
turen att mycket ofta få se alfågelns beteende under »fiskandet»,
då de efterblifna skynda fram till têten, dock med det tillägg, att
om de icke alltid flyga så simma de dit så fort de kunna.

Till herr Hasselgrens meddelande om alfågelns förekomst och
flyttning fogar jag den anmärkningen, att sommartid träffas
al-fågeln i små flockar och enstaka exemplar här och hvar rundt
Gotlands kuster.

Till sist riktar jag en vördsam anhållan till författaren, att
godhetsfullt publicera de rön och iakttagelser, som berättigat till
meddelandet om själens och fågelns inbördes förhållande. Jag
antar nämligen att en hvar af tidskriftens läsare skall med största
intresse och nöje mottaga skildringar af sådana egendomliga
händelser, som när själen förföljt allén så intensivt, att »i sin nöd
ränner allén in i hamnar och bland människor, där själen ej törs
följa, eller upp på land».

Umeå den 20 febr. 1907. Gustaf Kolmodin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 00:17:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/faunaflora/1907/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free