Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 o
FAUNA OCH FLORA
I Uppsala har iakttagits på nära håll en nästan hvit sidensvans,
den hade endast en svag anstrykning af brunt på ryggen och
skuldrorna. K. K—ff.
Något om insektlifvet på ett snöfält.
De flesta människor tro antagligen, att, då vintern kommit
med snö och köld, allt insektlif ute i naturen upphört, men så är
ej fallet. Flera öfvervintrande sommarinsekter kunna under varma,
soliga vinterdagar iakttagas ute, men det finnes insekter, som bäst
trifvas, då temperaturen är ornkr. o°, och det är dessa jag här
särskildt vill fästa uppmärksamheten på.
I dec. månad var jag flera gånger ute för att iakttaga de
insekter, som funnos på snön. Målet för mina färder var då några
stora öfversvämmade slätter, på hvilka hvarken gräs eller några
andra växter höjde sig öfver isen, som var betäckt med jämnt
utbredd snö. Temp. var omkr. — i °. Min uppmärksamhet fästes
först på talrika spindlar af olika släkten, som sakta kröpo på snön.
Många lågo dock orörliga med indragna ben, ehuru de dock vid
beröring visade tecken till lif. Flera s. k. snömaskar förekommo.
Desso i o—15 mm. långa, sammetssvarta djur äro larver till
flug-baggarna (Cantharis) och träffas stundom i stor mängd på snön.
En insekt, som vidare ofta förekommer, är den s. k. snöloppan1
eller hoppstjärten (Achorutes viaticus), som till färgen är svartblå
och har en längd af 1—2 mm. Dylika snöloppor, som ha
förmågan att medelst en särskild inrättning i bakkroppens spets göra
ganska långa hopp, påträffade jag allmänt. Jag fann äfven på
dessa snöfält åtskilliga 1 —1,5 mm. långa, svartaktiga kortvingar
samt skinnbaggar, myggor och andra insekter.
Nu ligger den frågan nära till hands: Huru hade alla dessa
olika insekter kommit ut på de snötäckta isfälten? Många af dem
voro nämligen på minst 40 meters afstånd från gräs och andra
växter. Något bestämdt svar på denna fråga är mycket svårt att
uppgifva. Spindlarna kunde ju hafva krupit hela vägen, men det
är då förvånansvärdt, att de ej stelfrusna blifvit liggande på snön.
Antagligt är äfven, att de kunde hafva uppehållit sig i vattnet och
vid dettas frysning på något sätt praktiserat sig ofvanpå isen.
Kortvingarna hade troligen kommit flygande, men huru hade då
snömaskarna, som hvarken kunde uppehålla sig i vatten, flyga eller
på annat sätt hastigt förflytta sig, kommit dit? Tydligen måste de
hafva kommit krypande den långa vägen på snön, och detsamma
är väl äfven förhållandet med de öfriga omnämnda insekterna. Vid
ett plötsligt inträdande töväder måste de allra flesta således gå
drunkningsdöden till mötes, enär de ej kunna hinna att nog hastigt
uppnå land. Särskildt väckte det min förvåning att ej på andra
platser träffa några insekter, utan just på dessa för insekterna
försåtliga, snöbetäckta isfält. Då jag en gång i januari månad var
ute på samma ställe, påträffade jag blott några spindlar. Det var
1 Jfr uppsatsen om dylika djur p. 211 af föregående årgång. Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
