Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNÉS BETYDELSE FÖR DEN SVENSKA FAUNAN 103
först i dessa dagar befordrats till tryck, visar, att den ännu ej
24-árige studenten Carolus Linnæus kände till ej mindre än
160 svenska fågelarterna oafsedt tamfåglarne. Men för att rätt
kunna uppskatta detta bör man minnas, att vid den tiden ej
funnos några museer ej heller några handböcker om Sveriges
fåglar, som kunde tjäna till vägledning för studierna. Utan all
den kunskap om Sveriges fåglar, som Linné vid den tiden
för-värfvat, var baserad på egna iakttagelser i naturen och
studier af Rudbecks fågelplanscher’ jämte de tillämpningar af
utländska författares knapphändiga latinska diagnoser, som
kunde göras på svenska förhållanden. Men just detta
förträffliga lilla manuskript utgjorde det frö, hvarur sedan hela vår
(och föröfrigt medelbart alla andra länders) faunistiska
litteratur uppspirade. Linné medförde det under sina resor till olika
delar inom landet och försåg det med nya tillägg i den mån,
som han lyckades göra nya fynd och rikta sin kännedom om
den svenska fågelvärlden. Under den första af Linnés mera
betydande resor inom landet, den lappländska, vidgades hans
vetande om vår djurvärld i mycket hög grad. Man märker af
hans resebeskrifning huru vaket han iakttog allt och huru han
med fulla drag njöt af naturens härligheter, lärkans drillar och
trastens sång. Redan på Medelpadsgränsen började han göra
bekantskap med den nordiska faunan, i det att han där såg
ett par dalripor vid landsvägen. I Ångermanland fick han
tillfälle att se och beskrifva harren och insåg, att den hörde till
laxfamiljen. I Nordmaling hörde han talas om
tordmulskolo-nien på ön Bonden, hvilken just nu för kort tid sedan
fridlysts. Redan då skattades kolonien på ägg, och Linné
uttrycker sin förundran öfver, att en fågel, som blott lägger ett ägg,
kan hålla sig uppe i antal. Under hela resans fortgång
gjordes alltjämt talrika observationer och anteckningar om
allehanda djurformer, deras födoämnen, fiskarnes lektid o. s. v.
Ja, en del dissektioner utfördes t. o. m., såsom t. ex. af bäfver
1 Dessa, som voro handmålade, finnas ännu till största delen i behåll i De
Geer’ska biblioteket vid Leufsta samt i en kopia i Uppsala universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
