Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6
FAUNA OCH FLORA
sammanblandade. Mindre underligt är det naturligtvis, att de
båda korsnäbbarne ej äro åtskilda, och den nordiska mesen
skildes ju ej från kärrmesen förr än ungefär ett sekel senare.
Att det fanns två slags ripor, och att den i fjällen var mindre
framhåller Linné, men han sammanförde dem ändock.
Kräldjuren intresserade Linné mindre. Han beskref dock
redan nu en ödla, ormslå, snok och huggorm, från hvilken han
ansåg äspingen vara skild. Båda vattenödlorna, vanlig groda,
padda, grönfläckig padda och klockgroda upptagas redan 1746
och likaså 62 arter fiskar efter nutida räkning. »Insecta» d.
v. s. arthropoder omfatta ej mindre än 928 nummer.
Härmed var onekligen ett oerhördt arbete utfördt, och på
den grund, som lagts, kunde studierna sedan lättare fortgå till
kompletterande af den kunskap, som vunnits. Linné själf var
också den, som flitigast vinnlade sig härom.
Redan samma år, som »Fauna Svecica» utkom, fortsatte
Linné sitt forskningsarbete, i det att han på »Riksens
Höglof-lige Ständers Befallning» reste genom Västergötland och
Bohuslän. Vid kusten af sistnämnda landskap lärde Linné känna
flera förut af honom obeskrifna fiskar, såsom berggylta, långa
och lyrtorsk förutom en hel del lägre djur. Från denna
rese-beskrifning härleder sig ock den förträffliga beskrifningen af
labbens lefnadssätt. Talrika observationer af insekter gjordes
också o. s. v.
Under den skånska resan 1749 upptäcktes af ryggradsdjur
stenknäcken, marulken, släthvaren och skärknifven och därtill
många insekter och lägre djur.
År 1761 utgaf Linné en ny och förökad upplaga af »Fauna
Svecica». Binomenklaturen var nu också genomförd,
hvari-genom ju också de fanuistiska studierna i oerhörd grad
underlättades. Många tillägg och förbättringar hade också
tillkommit. Bland flädermössen urskilde nu Linné två arter, den
graskymliga och den långörade. Smavesslan fick också bilda
en egen art, och den i Finland förekommande mänken infördes
äfven, då ju Finland på den tiden hörde till Sverige. Fåglarne
hade gifvetvis ökats än mera med omkring ett tjog arter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
