Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I3°
FAUNA OCH FLORA
exempel på hans originella sätt att kläda sina idéer och
spekulationer i ord. Men först till det väsentligaste, innehållet i hans bok!
I förordet yttrar förf. sid. 3: »För öfrigt skola vi icke med en
del sangviniska författare tro, att Gotlands — eller fastlandets —
fauna ökats under det gångna århundradet». Utom att detta
uttalande röjer okunnighet om vår fågelfaunas utveckling och
rörlighet öfverhufvud, är det en märklig motsägelse förf. gör sig skyldig
till hvad Gotlands fåglar angår, då han senare på åtminstone n
ställen i sin bok (nämligen om följande fågelarter: rödvingetrasten,
svarta och hvita flugsnapparen, svarthufvade sångaren, tofsmesen,
tofslärkan, dufhöken, sparfhöken, (fasanen), brunanden, ejdern och
dvärgmåsen) än säger, att arten »numer förekommer ganska allmänt,
numer mycket allmän», än att den »mycket spridt sig», om en —
svarthufvade sångaren — att den »tyckes under senare årtiondena
ha invandrat och utbredt sig raskt» o. s. v.
Förf:s taktik att, som han säger sid. 2, »efter eget hufvud»
meddela »just det om fågeln i fråga, som förf. anser vara af
intresse för fågelvänner», d. v. s. att ur litteraturen godtyckligt rycka
ut och utan angifvande af källa till okända uppgifter foga än
gamla väl bekanta biologiska fakta, än mindre kända
meddelanden, är i högsta grad olämplig. Sedan man blifvit upplyst
om en arts frekvens och förekomst på Gotland, får man till lifs
några generella, vanligen fullkomligt sannfärdiga men då tyvärr
ofta mångfaldiga gånger omsagda, således lånade »drag ur dess
biologi», om en art rörande dess kynne, om en annan om dess
läte, om en tredje om dess bo eller ägg, om en fjärde om dess
utseende o. s. v. — »just det om fågeln i fråga, som förf. anser
vara af intresse för fågelvänner7»1 Det kunde varit förlåtligt, om
förf. stannat härvid, men hur förtretad blir man ej, när man finner
dessa lösryckta fakta, ej sällan urgamla i vår ornitologiska litteratur,
utan vidare kastade om hvarandra i brokig blandning med
uppgifter och påståenden, som man ofta ej kan veta, hvarifrån de kommit,
men som stundom antyda sitt ursprung genom sin brist på
motivering. Allt som allt — det hela gör intrycket af att vara ett
hastverk, tillkommet utan plan eller mening. Huru mycket bättre
och riktigare hade det ej varit, om förf. i stället noga relaterat
eller åtminstone bifogat egna iakttagelser, låt vara om de också
blott utgjort bekräftelse på äldre sådana — de hade åtminstone
ärligen förtjänat epitetet »drag ur Gotlands fåglars biologi» —
samt något som man ovillkorligen kan fordra, angifvit de rön
eller observationer (egnas eller andras), som föranledt förf. att komma
fram med en hel del högst egendomliga uttalanden. Utom att boken
därigenom kunnat lämna viktiga bidrag till kännedomen om
Gotlands fåglar och således erbjudit något af verkligt »intresse för
fågelvänner», hade den verkat mera öfvertygande äfven i den meningen,
att man ej behöft tvifla på, att förf. användt »hufvudsakligen egna
anteckningar». Som det nu är beställdt, förefaller det, som om
1 Kursiv, af rec.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
