Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
FAUNA OCH FLORA
sig dem, hvarhelst de befunno sig, ty de tålde de högsta
transportkostnader. Länge dröjde det därför ej, innan dessa träds
antal så förminskades i landet, att lagstiftaren nödgades taga
hand om dem. I de gamla landskapslagarna voro de ej intagna,
det var först på 1600-talet när man började motse en viss
svårighet för kronan att få hennes behof af dylikt träd fylldt
för framtiden, som man blef betänkt på att afsätta en viss
större skogstrakt för deras uppfredande, på samma gång man
ock fann sig böra anbefalla rifning af alla ikring området
befintliga sågkvarnar. Så bestämdes den 23 september 1668, att
alla master på skatteskogar skulle omedelbart upptecknas och
att ingen ägde sådant träd fälla eller sälja, innan detsamma
först erbjudits amiralitetet; ett beslut som nog var på sin
plats, då dylika träd i mängd utfördes ur landet, särskildt från
det i Göteborg bildade s. k. tnastehandlarnes kompani, genom
hvilkets förmedlande särskildt år 1640 utfraktades bland annat
virke, 1,750 masteträd. Vidare finner man år 1674 i Kungl.
Bref meddelade förbud för några masteskogsägare i Nedre
Värmland och på Dal att använda dylika träd, de skulle fridkallas
för att »såsom ett omistligt regale till skeppsflottans behof allena
brukade blifva».
Något annat än en förmånsrätt för kronan att tillhandla
sig masteträden torde dock ej hafva förekommit förr än i 1734
års skogsordning, då såväl skatte- som kronoåbo förbjödos
fälla ett friskt masteträd vid äfventyr af botes- och
skadeståndsansvar. Därjämte förklarades i 1739 års skogsordning
att ingen finge, utan landshöfdingens i länet tillstånd, å
kronojord och, utan gjordt hembud till kronan, å skattejord hugga
eller afyttra masteträd, och skulle i de fall, att kronan ej ville
hafva trädet, de vid försäljning däraf inflytande medlen, när
trädet vuxit i skattejord, i deras helhet tillfalla skattemannen;
bestämmelser som voro enliga med dem, som sedermera i 1793
och 1805 årens skogsordningar inflöto.
I Kungl. skogsstyrelsens cirkulär den 16 juni 1873
bestämdes sedermera att för erhållande för flottans räkning af kun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
