Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 FAUNA OCH FLORA
lunda äro fullt pålitliga. Då dessa äro af ganska stort intresse
lämnas af dem här ett kort referat.
Den ormart, som det är fråga om i detta fall, är den
ostindiska Python reticulatus. Det är en särdeles prydlig orm,
hvars nätformiga färgteckning i gult och ljusbrunt kring
mörkare fläckar än mera förhöjes, därigenom att huden hos
väl-födda exemplar är iriserande och sålunda skimrar i alla
regnbågens färger. De största Hagenbeck’ska exemplaren äro
särdeles ståtliga och ha en längd af omkring 25 fot.1 När djuren
äro hungriga, visar det sig därigenom, att de oroligt krypa
omkring och liksom söka föda. Då man märker detta, går man
i författning om att fylla ormens önskningar, och numera
användes vid utfodring alltid djur, som förut dödats eller
själf-dött. När ett sådant inlagts i buren, störtar ormen sig öfver
det, hugger det alltid i hufvudet och kastar sig blixtsnabbt om
offrets kropp i vanligen två slyngor. Sväljandet börjar alltid
med hufvudet, hvarvid ormens strupparti i otrolig grad vidgas.
En gång vid slukandet af en stenget beräknades dess vidd till
nära halfannan meter. Underkäken står härvid vinkelrätt mot
hufvudets plan och dess båda halfvor äro naturligtvis dragna
långt isär.
Förra vintern slukade en af de Hagenbeck’ska jätteormarne
ett kinesiskt svin, som vägde 45 tyska skålpund. Sväljandet
af detta drog knappt en halftimme. Den 14 juni 1906 åt en
25-fotsorm en svan, som vägde 17 skålpund, men tre dagar
senare hade den aptit nog att svälja en själfdöd sibirisk
rå-bock, som vägde 67 skålpund. För säkerhetens skull hade
man dock sågat bort hornen på denna förut. Äfven
inmundigandet af denna gick på en halftimme.
Den 12 juni bjöd man ormarne på en stenget, som
själf-dött. Hornen hade gifvetvis afsågats äfven af denna. Härom
skrifver D:r Sokolowsky: »Detta mål tog en af ormarne för
sig, som dock få dagar förut slukat två getter, en på 28 och en på
39 skålpund. Ormen hade lagt sig i två vindlingar omkring
stengetskroppen och gjorde en vindling till, sedan hälften af
1 Arten i fråga kan nå en längd af 9 meter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
