Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emedan de ej Kunna nyga, men icke aestom
fort, fångas på ett löjligt sätt nämligen följande. Man tager i
högra handen en käpp, men den vänstra omvecklar man med ett
rödt tygstycke och sträcker fram den liksom lockande åt
fåg-larne, hvilka vanligen lefva flockvis tillsammans, hvarefter
dessa dåraktiga fåglar närma sig nästan utan skygghet (icke
vet jag, om de denna färg så mycket hata eller älska); när
de därpå äro nog nära, slår man till och får dem på detta sätt,
så snart man blott har en och tager den i handen, löpa också
de andra till, liksom för att rädda den fångna, och betalas med
samma mynt.»
Dessa små notiser och några mer eller mindre antagliga
bilder delvis tillsammans med »dodon» eller »dronten» var allt,
som man kunde hänföra till denna utrotade fågel ända till
slutet af 1860-talet. Då fann emellertid von Frauenfeld i
kejserliga biblioteket i Wien en märklig samling af på
pergament med oljefärg målade bilder, som stammade från 15- och
1600 talet. Denna samling, som tillhört kejsar Rudolf II,
inneslöt också dels en afbildning af en dront, dels äfven en dylik
af en fågel, som måste anses vara den »röda hönan» från
Mau-ritius. Von Frauenfeld lät reproducera dessa, och efter den
sistnämnda är vår bild förfärdigad. Den »röda hönan» tyckes
af allt att döma, såvidt denna bild är pålitlig och det förefaller
den vara, ha tillhört rallarnes familj och stått i närheten af de
på Nya Zeeland ännu kvarlefvande weka-rallarne, Ocydromus.
De sistnämnda kunna ej heller flyga och ha samma lösa
byggnad af fjädrarne, som den af von Frauenfeld upptäckta bilden
visar. Weka-rallarne äga föröfrigt också samma nyfikenhet
och oräddhet, som omtalas om den »röda hönan» från
Mauri-tius. Knappt var von Frauenfeld’s uppsats med den
reproducerade bilden utgifven 1868, förr än Milne Edwards vid
undersökning af en del fågelben, som gräfts upp i en mosse
på Mauritius af Sir Edward Newton, kom till det resultat,
att dessa måste ha tillhört samma fågelart. Man har på detta
sätt fått någon kännedom, om också knapphändig, såväl om
denna fågels yttre som om dess skelett, ehuru den för länge
FAUNA OCH FLORA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
