Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ROSENMASEN (rhODOSTETHIA ROSEa) 157
eller hals, eller ock gjorde han några steg åt sidan paraderande
som en del dufvor göra. Därpå med ett ljud likt »trrrrrr»
sänkte han hals och bröst till marken och fortsatte i denna
ställning med bakkroppen, stjärten och spetsarne af de
hoplagda vingarne högt i luften sin lilla promenad framför honan,
som sällan tog del i sådana upptåg.
Rosenmåsens läte är egendomligt. Det är högt och mera
melodiskt än hos måsar i allmänhet och därtill mycket
växlande. De skrik, som jag vanligen hörde, liknade »á-wo, á-wo,
’¾¾/
Rosenmåsen.
á-wo» och »claw, claw, claw» (engelskt uttal) eller »cliaw,
cliaw»-När fåglarne stördes, hade de ett kort skrik »viá, viá, viá» och
om mycket förargade ett längre »kiáu, kiáu» eller »kiáoo, kiáoo,
viáu». Deras läten när de grälade sinsemellan ha redan anförts.»
»Rosenmåsen simmar lätt och ibland såg jag den bada.
Den doppade hufvudet, under det att den satt djupt i den
iskalla sjön och kastande vatten öfver ryggen rörde den vingarne
fort under vattnets yta stundom hållande dem från kroppen.
Därefter lyfte den sig nästan upp ur vattnet och kastade sig
våldsamt med hufvudet före i vattnet. En gång flög en
rosenmås öfver sjöns yta med ett skrik af »carvac-wá» och tog upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
